Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isak Fehr: Mälarlandskapen och Mälaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1-166
GEOGRAFIEN
större än Mälarens. Från denna vidunderliga förklaring av Mälarens
uppkomst och till våra dagars åsikter, som grunda sig på mödosamma
undersökningar, är avståndet synnerligen stort.
Mälaren borde vara fullständigare känd än någon annan svensk sjö,
då på dess stränder sedan uråldriga tider människor haft sina boplatser.
Därom vittna minnen från stenålderns och bronsålderns dagar. Och när
under den yngre järnåldern historiens gryning belyser vårt land, är
det vid Mälarens stränder, man finner hedniska kulturcentra som det
gamla Birka, dit Ansgar kom, Sigtuna och Gamla Uppsala, svearnas
förnämsta offerplats. Under den äldre medeltiden gav den lätta samfärdseln
på Mälarens välbekanta farleder upphov till anläggandet vid dess stränder
av den katolska kristenhetens medelpunkter för Mälarlandskapen, de ståtliga
domkyrkorna i Uppsala, Västerås och Strängnäs. Vid Mälarens utlopp i
Östersjön anlades Stockholm. På många ställen vid dess stränder, där
det, under dessa tiders brist på vägar till lands, var lätt att komma dit
och därifrån, uppväxte klostren, de medeltida stiftelser, som med god
framgång spredo kristendom och odling över vårt land. Så lågo på södra
Mälarstranden på ett kort avstånd från varandra Mariefreds
kartusianer-kloster, Strängnäs dominikanerkloster, Vårfruberga nunnekloster på Fogdön
och Eskilstuna Johanniterkloster. Under Vasaregenterna byggdes kungliga
slott, såsom Gripsholm, Uppsala, Svartsjö, och iståndsattes andra för att
bebos av de kungliga herrskapen, såsom Tynnelsö och Eskilstuna. Gamla
krönikor förtälja, att Gustav Vasas vana var att under den vackra
årstiden och helst i månaden maj på sina galejor varje år segla kring
Mälarens fagra nejder; och ännu sitt sista år for ban kring där, besökande
sina gamla kära platser. Under 1600-talet byggde de från Europas
slagfält såsom segrare hemkomna fältherrarna och diplomaterna ståtliga
adelsslott, såsom Skokloster av Karl Gustav Wrangel, Mälsåker av Erik Soop,
Fiholm och Tidö av Axel Oxenstierna. På Kungsör vid Mälarens innersta
vik i väster trivdes Karl XI förträffligt i den oansenliga rödmålade
trä-byggningen. Om vintern, då isvägen över Mälaren begagnades, kunde
han färdas till Stockholm på mindre än 7 timmar. 1700-talet såg en ny
blomstringstid för det gamla Ängsö och Bergshammar, för Gripsholm,
Ekolsund och Drottningholm. Med rätta har det sagts, att »varje tidevarv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
