Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isak Fehr: Mälarlandskapen och Mälaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MÄLARLANDSKAPEN OCH MÄLAREN
171)
perioder. Ibland utrinner intet vatten alls, strömmen står stilla, ja, vid
lågt vattenstånd i Mälaren oc.h högt i Saltsjön kan den vända om sitt lopp
och föra betydliga mängder vatten från Saltsjön in i Mälaren; detta kallas
»uppsjö». Men även vid högt vatten ökas ej den avrinnande vattenmängden
i Norrström så mycket, som man kunnat vänta, ty Hjälmarens och
Mälarens bäcken göra tjänst som kraftiga regulatorer; i dessa stora behållare
stiger vattnet endast jämförelsevis långsamt. Den största vattenmängd,
som rinner ut genom Norrström, har beräknats till 600 kubikmeter i
sekunden. Vid uppsjö kommer saltvattnet in i Mälaren och bildar de djupare
vattenlagren ända till Bockholmsund och de andra smala sund, som förena
den östligaste Mälarytan med sina närmaste grannar i väster. Detta stycke
av Mälaren kan därför ej anses ha en utpräglad insjönatur. Det har ännu
något kvar av en saltsjövik. Detta tyngre saltvatten skulle utmed botten
sprida sig ännu längre inåt Mälaren, om det ej hejdades av de höga
bottentrösklarna (1. v. s. höjdsträckningar på bottnen, som avdela
Mälaren i många bassänger. En sådan hög botlenlröskel finnes i
Bockholmsund. Mälarens botten är mycket ojämn, höjder och dalar växla. Detta
härleder sig från denna underliga sjös utvecklingshistoria. Mälarens vatten
är icke klart; vid högvattenstider är det till och med i hög grad grumligt;
det har då fått en riklig tillförsel av uppslammade smådelar genom sina
tillflöden från Västmanlands, Upplands och även Södermanlands lermarker.
Mälarens trafik är mycket livlig, trots järnvägarna, som långa stycken
gå parallellt med dess stränder. En liel flottilj av ångbåtar kommer till
Stockholm från dess 11 systerstäder vid Mälaren. Genom Stockholms sluss
och Södertälje kanal gå fartygen ut och in i Mälaren. Genom
Strömsholms kanal, en underbart vacker farled, komma Mälarens fartyg ända
till södra Dalarna, genom Hjälmare kanal till Hjälmaren oc.h Örebro,
Närkes huvudstad vid Svartån. Som Mälaren ligger i den stora sänkan,
som går tvärs över Sverge, har tanken på en kanal från Mälaren väster
ut till havet flera gånger upptagits. Denna »Sveakanal» har under de
senaste åren åter bragts på tal. Skulle den bli en verklighet — och mycket
tyder på att åter en kanalbyggandets tid stundar — skulle sjöfarten på
Mälaren mångdubblas.
Det är Mälarlandskapens alster, som över Mälaren eller på de många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
