Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helge Nelson: Bergslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1-190
GEOGRAFIEN
dalgång. De äro kraftiga avnämare av Bergslagens malm och järn, dessa
väldiga bruk, som gjort svenskt järn och svenskt stål berömda över bela
världen. De tillhöra Bergslagen i vidsträcktaste mening.
Många av de gamla »bergslag», där ur hundrade små gruvhål malmen
tagits upp och där bergsmanshyttan legal vid varje liten bäck, äro ej
bergsbruksidkande bygder längre. 1800-talets senare hälft blev den stora
omvälvningens tid i bergsbruket och järntillverkningen. Tävlan på världs-
Fig. 97. Siggebohvttan i Lindes bergsförsamling. Bergsmansgård från slutet av 1700-talet.
marknaden blev allt mer betungande, skogslillgången allt mindre;
järnvägarna hade börjat byggas och underlättade de bäst belägna gruvornas
brytningsmöjligheter. Bergshanteringens frigivande förde med sig
bergsmansklassens undergrävande; teknikens oerhörda framsteg i gruvbrytning
och järntillverkning, de dyrbara brytningsmetoderna och de stegrade
arbetskostnaderna tvingade till en koncentrering av driften. Vart man
går och vart man kommer i Bergslagen, ligga de små hyttorna övervuxna
och hamrarnas dån har tystnat; den lilla hyttbäcken driver kanske nu en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
