Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helge Nelson: Bergslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
l!)ü
GEOGRAFIEN
fylla det inhemska behovet. Nu brytes vida mer svavelkis än kopparkis
ur den gamla gruvan, där för övrigt guldet i kisen under senare år varit
dess mest givande produkter och hållit gruvrörelsen i gång.
Bergslagernas järnväg är en av de stora utfartsvägarna för Bergslagen.
En annan järnväg, Gälle—Dala, går från Falun åt öster, och är forslingsled
för väldiga massor virke och kol från Dalarnas rika skogar. Vid
densamma ligga ett par av Sverges allra största järnbruk i dessa Bergslagens
yttersta gränstrakter, nämligen Hofors och Sandviken, båda inom
Gästriklands område. Sandvikens tillverkning är känd i bela världen. Dess
ångpannerör, hjulband, sågblad, valstråd och axlar ha världsmarknad.
Det årliga tillverkningsvärdet av dess alster, varav 80 % utföras, är över
7 miljoner. För 50 år sedan fanns på den plats, där järnbruket ligger,
endast en skogbevuxen grusas. Sandviken var det första i större stil
anlagda bessemerverket i världen, som kom till, sedan dess grundläggare,
konsul G. F. Göransson, till fullo lyckats lösa uppgiften att tillverka stål
direkt ur smält tackjärn.
* *
Ifrån Ludvika stora knutpunkt vid Bergslagernas järnväg leder cn
viktig trafikled genom södra Dalarnas och Västmanlands bergslagsområden
och sätter Bergslagen i förbindelse med huvudstaden. Järnvägen följer
under flera mil Kolbäcksåns dalgång och en resa på densamma blir en
färd, under vilken ögat tjusas av några de mest omväxlande, än ödsligt
storslagna, än leende täcka sjölandskap, som Bergslagen äger. Vid en av
de forsar, som bildas, då Barkens vatten söker sig ut i Amänningens böljor,
ligger Fagersta bruk, ett bland de äldsta och största av svenska järnbruk
med väldiga martinugnar och valsverk. Ett storartat skådespel är det,
när martingöten ur den väldiga martinugnen som en simmig elddryck
flyter ned i »kokillerna», där den får stelna. Slaggen har förut runnit
ut, glödhet och sprakande gnistor. Man får akta sig för att bli påtänd i
hår och kläder av de kringflygande gnistorna, och man måste sätta
händerna för ansikte och ögon för att skydda sig för hettan och det
bländande eldskenet. Vjd denna väldiga anläggning linnas också fabriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
