Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Andersson: Sverges geografiska byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
276 (iEOGHAFIEN
Vanligen är med begreppet fjäll förenad föreställningen om skarpt
formade, skyhöga berg och mellan dem djupt nedskurna dalar, där bygder
ligga och befolkningen bor. Sådan är den bild, som de tusen och
åter tusen oljetryck ge, vilka
finnas i svenska hem, framställda
efter målningar från Norges
fjor-dar eller Alpernas dalar. Så se de
svenska fjällen dock vanligen ej
ut. Dessa äro i stället flackt
avrundade, väldiga högar med
breda öppna dalar (figg. 153 o. 154);
här och där i svackorna skimra
under vintern och försommaren
stora vita snödrivor; under den
varmaste tiden äro dessa dock i
regeln bortsmälta. Det vilar då
en brun, trist stämning över de
oändliga vidderna, när man ser
dem på avstånd. Kommer man
väl upp på dem, förändras dock
intrycket; den tjusning, som slätten
och havet äga, har även den stora
fjällvidden, detaljerna i landskapet
närmast omkring ger omväxling
och färg, medan det avlägsna
perspektivet förlänar vår fjällvärld en
storhet, som exempelvis Alpernas
mera måleriska endast uppe från
de högsta spetsarna förmår förläna
sceneriet.
Så sträcka sig från Dalarna i söder genom Härjedalen, Jämtland och
Lappland fjällens rundade hjässor sida vid sida. Någon skillnad finns
dock. I allmänhet äro nämligen fjällen bort i öster mot skogslandet
högre och kraftigare utbildade än längre i väster, och dalarna äro inom
m
E3
Urberg (arkeiska och algonkiska
avlagringar). Gnejs, granit, nällflinta o. a.
kalklattiga bergarter härska.
SI lurlagringar bestående av kalkstenar,
skifTrar ni. 11. kalkrika bergarter.
Skandinaviska bergskedjan (arkeiska,
algonkiska och siluriska avlagringar). Mycket
växlande bergarter, såväl mjuka,
kalkrika som hårda, svårförvittrade.
Eftersiluriska avlagringar (kvartären
undantagen); i allmänhet kalkrika.
Fig. 152. Översiktskiss av Skandinaviens och
kringliggande länders geologiska byggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
