Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amund Helland: Norges ytbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORGES YTBILDNING.
AV
AMUND HELLAND.
X Norge finnes icke sa mycket slättland. För det mesta ser man där
fjäll, dalar och fjordar; det finnes många öar utefter kusten, och
talrika sjöar ligga spridda över landet. Floderna bilda ofta forsar, och på
sina ställen, där landet är högt, ligga jöklar och evig snö.
Allt detta har icke uppstått på en gång, och ej heller i vild oordning;
det finnes en del allmänna lagar för dalarnas riktning, för fjällens
fördelning och höjdförhållanden, för fjordarnas form och djup.
Allting har sina orsaker; somligt tro vi oss förstå, men mycket
återstår att utforska. Det är med hela fastlandet och med det enskilda fjället
som med andra fasta ting — de bestå av något visst ämne, och så ha de
fått sin form på olika sätt. Ämnet i till exempel en åra är trä, och så
har den sedermera formats sådan den är. En stenhuggare eller
bildhuggare måste först ha fatt i stenen eller marmorblocket, och så tuktar han
sedan ämnet, antingen det nu skall bli en gatsten eller en bildstod.
Så måste vi också betrakta fastlandet; ämnet är olika bergarter eller
olika slags sten, och detta har sedermera fått sin form. Men det är den
stora skillnaden, att i de exempel, som anfördes, om årån och bildstoden, är
det människan, som har tagit eller anskaffat ämnet och givit det form,
medan landet har kommit till på så sätt, alt naturens krafter ha
uppbyggt landet av ämnet, sten, varpå andra naturens krafter ha utdanat det
på olika sätt till mångfaldiga former, sådant som det nu ter sig för oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
