Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amund Helland: Norges ytbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NOBGliS YTBILDNING
313
höjden, därför att de äga den största motståndskraften — på samma sätt
är det också de hårdaste bergarterna, som bäst stå emot havet, och
därför bestå gärna alla landtungor, där havet angriper, av fast berg. Norges
mest bekanta uddar, Lindesnäs, Nordkap, Siad, äro goda exempel. Norges
land vänder uddar av granit och gnejs mot det vilda havet. Men den
lösa bergarten vill ogärna skjuta fram som udde mot det vilda havet,
därför att den ej kan stå emot.
Fig. 182. Stortinddalsbräen i Lyngen med moräner.
Om vi från havet vända oss till dalarna och sidodalarna upp emot
vattendelaren, så ligga åter här spåren av de formande eller förstörande
krafterna tydligt i dagen.
I dalbottnarna tinnes det på långa sträckor stora moar, ofta tallmoar
med mager jord, bestående av gammal flodsand och grus; sandbankar
ligga vid flodmynningarna och ofta terrasser av grus och lera, allt är
hopvräkt flodslam och flodgrus. För varje gång floden undergräver den
höga sand- och lerstranden eller förändrar bädd i denna lösa jordmån,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
