Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amund Helland: Norges ytbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
320
GEOGRAFIEN’
i en botten, kunna kallas bottendalar. Bottendalar med insjöar och
botten-tjordar äro talrika i Lofoten (fig. 186).
Om en jökel i en botten fortsätter med att urholka sitt underlag, så
uppstår slutligen i tjället en fördjupning, som har form av en flat skål
eller ett tråg, d. v. s. en liten insjö, och dessa insjöar förekomma mycket
talrikt i bottnar. Ofta ligger det en jökelvall eller en morän framför sjön
Fig. 187. Bottnar i Jotunfjällen, sedda från Bessliö.
som bevis på att jökeln har urholkat underlaget ända fram till det ställe,
där moränen ligger och sjön slutar.
Bilden (fig. 191) visar en bottenformig dal med insjö och en liten
morän framför, och tre män stå på moränen; jökeln har nu dragit sig
tillbaka. Detta är på sätt och vis det mönster, efter vilket Norges dalar
och fjordar med där framför liggande havsbankar äro byggda, men det
bela går — på grund av de stora insjöarna och fjordarna — i större stil.
Liksom de små jöklarna uppe på högfjället ha frambragt sin bottendal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>