Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amund Helland: Norges ytbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
Zeeland, där ha vi åter dessa många sjöar, liksom där även finnas fjordar,
som förut omtalats.
Vad för slags länder är det nu, som ha fjordar i hundradetal, en
vidlyftig skärgård, sjöar i tusental och tjärnar spridda över hela landet?
Det är de länder, i vilka det finns spår efter jöklar, repor och räfflor i
berget, moräner, flyttblock. Fjordar och sjöar finnas blott i dessa av isen
skrapade länder, därför att det är jöklarna, som åstadkomma
bäckenformiga fördjupningar, ty floderna göra icke detta. Omvänt kan man med
säkerhet veta, att där en karta över ett land visar fjordar och sjöar i
mängd, som i Norge, där skola märkena efter istiden också förefinnas.
Detta är en lag, som ej vet av något undantag.
Med hjälp av vad som ovan är sagt skola vi nu försöka att förstå
någonting av Norges ytbildning i stort sett. Hurudan ytan var före
istiden, kan ej sägas så noga, ty jöklarna ha fört bort så mycket;
säkerligen hade floderna då utgrävt sina dalar. Sannolikt har ytan sluttat ned
mot väster jämförelsevis hastigt från sin nuvarande vattendelare och
långsamt österut och mot Sverge. De högsta topparna, som väl stå där som
minnen av den forna ytan, slutta nämligen med en viss regelbundenhet.
Till och med på Västlandet, där fjällen tyckas ligga så oregelbundet,
finnes det en viss ordning i det sätt, varpå de högsta topparna följa efter
varandra. Delar man landet i fyrkanter på en kvadratmil och uppsöker
den högsta toppen på varje kvadratmil, så ser man, att de stiga med en
viss regelbundenhet från kusten upp mot vattendelaren, och så börja de
taga av i höjd.
I Bergens stift stiga de mot öster i riktning vinkelrätt mot kusten,
och i Romsdalen mot sydost, också vinkelrätt mot kusten där. Det kunde
nämnas hundratals exempel; här följer blott ett bland många. Från
Ha-ram på Söndmör över Borgund, Skodje, Örskog, Norddalen, Sunnälven
och Skiåker stiga de högsta fjällen på varje kvadratmil sålunda mot
sydost:
Storholmen........................ 31 meter över havet
Signalehorn........................ 229 » » »
Vasstrandfjäll..................... 559 » » »
Hammersetpig..................... 1,216 » » »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
