Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yngvar Nielsen: Telemarken och Tröndelagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
telemarken och tröndelagen 349
Vi se detta endast på de stora nybyggnadsarbeten, som under bela
1700-talet företagits på gårdarna i så gott som alla de trondhjemska
bygderna och som fortsattes in på 1800-talets första årtionden. Ej endast på
de riktiga gamla storgårdarna, ej endast på tjänstemannagårdarna träffas
dessa stora byggnader. Även på bondgårdarna har man haft hus i samma
stil och smak, vilket vittnar om att trönderna visst icke haft så små
anspråk på livet. På dessa byggnader ha ofta anbragts vackra sniderier,
och utrymmet kan tyckas överdrivet stort.
Det finnes en särskild äldre för Tröndelagen utmärkande byggnadsstil
med överdrivet långa tvåvåningshus med blott ett rum på bredden, som
ger gårdarna en viss storslagen prägel. Här har Tröndelagen icke varit
efterhärmaren, icke den mottagande parten. Motsatsen har varit fallet,
den har utövat inverkan på grannarna. Denna byggnadsstil har brett ut
sig över Nordmör och Romsdalen, och den har övat inflytande bortom
Dovrefjäll ned i Gudbrandsdalens högstliggande bygder, liksom
öster-dalingarna tagit efter den ända ned till Tonset. Detta är väl värt att
lägga märke till, i det att man häri får en god ledning, när det gäller att
förstå Tröndelagens kulturutveckling och dennas verkningar på det övriga
landet.
Vi se något liknande i de stora byggnader, som under senare delen
av 1700-talet uppfördes i själva Trondhjems stiftstad. Ingen annan norsk
stad har maken till dessa hus. Deras byggnadssätt och inredning
vittnade lika mycket om ekonomiskt välstånd som om en högre grad
av odling. Det var detta Trondhjem, som blev säte för norska
vetenskapsakademien och som länge var ett liem för många släkter, vilkas
förmögenhet tillät dem att främja mångsidiga och talrika intressen. Trondhjem
på 1700-talet var verkligen länge Kristianias jämlike, och det är nog
möjligt, att det tidtals rent av har varit den stad överlägset, som var
bestämd att längre fram bli huvudstaden.
Trondhjem har också varit en stad, som bevarat sina gamla arvseder
och hållit dem i ära. Sålunda har samhället ända till våra dagar hållit
fast vid mycket av det, som tillhörde forntiden. Trondhjem är i delta
avseende en mera historisk siad, än man i allmänhet träffar i Norge.
Men nu förändras också Trondhjem, vilket som knutpunkt och korsnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
