Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Norges högfjäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37(1
geografien
alla med samma utseende, så att det är nästan omöjligt att hitta vägen
efter karta ensam utan förare. Alla åsarna äro täckta av stora och små
flyttblock, lösa stenar, som förts dit från andra håll under istiden. Mot
kammen av en ås avteckna sig dessa stenar som människor, likt en rad
soldater längs en jättestor fästningsmur.. Ju längre västerut vi komma,
desto ödsligare bli högslätterna, och väster om Siredalen kunna vi finna
stora områden utan ett strå, ja, utan så mycket som en tapp mossa. Allt
det grus, som låg över fjället, har under istiden av stora jöklar sopats
ned i fåror och dalar, så att fjället nu mångenstädes är alldeles
blank-slipat; ny jord har ej bildat sig här efter istiden, enär fjället består av
hård granit, som vittrar mycket långsamt.
Norr om dessa hedar ligger Hardangervidden, väl den största
sammanhängande fjällplatån söderut i landet. Den är så stor som Själland eller
som Akershus’ amt och ligger på en höjd av över 1,000 meter. Den är
som ett hav med stora, jämna vågor; vågorna äro åsryggarna, som följa
på varandra, rad efter rad. Men vi kunna också likna den vid ett stort
tak, Sydnorges tak, som sänder ut floder i alla riktningar, till
Kristianiafjorden, till Skagerack, till Nordsjön. Sätrar, som annars bruka liva upp
fjällen, träffa vi ej här, ty det är alltför långt till dalarna däromkring.
De enda hus vi upptäcka, äro några låga stugor av sten eller torv; här
hålla vallkarlarna till, som vakta de stora hjordarna av kor och får eller
renar, vilka gå i bet här.
Högfjället österut från norra Österdalen bortemot Fämundsjön och
norrut in i Tröndelagen är måhända lika enformigt som fjället längre söderut,
men på ett annat sätt. Långsamt och jämnt höja sig åsarnas rundade
kammar, överallt täckta med grågrön lav, renmossa, islandsmossa och
andra mossarter. Från toppen av Tronfjället i Tonset se vi mot öster ut
över ett oändligt, grått hav, runda berg med grågrön lav ända upp.
Längre norrut finnas milsvida, jämna mossar, särskilt i trakterna norr
och väster om Syltopparna, omkring Essandsjön och alla de andra stora
vattnen; här är det svårare att komma fram, än det brukar att vara på
fjället, ty det är omöjligt att gå över mossarna, så sanka äro de.
I den inre, östra delen av Finnmarken är det mångenstädes så slätt,
att det ser ut, som om en jättehyvel hade tagit bort alla ojämnheter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
