Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Norges högfjäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
norges högfjäll
•391
glättat ut landet. Ofta finns det också blott ringa jord ovanpå fjället,
och här kunna vi finna rena stenöknar utan en buske eller ett strå, som
till exempel på Varangerhalvön norr om Varangerfjorden. Här är det ej
möjligt att urskilja själva fjället; ovanpå detta ligger nämligen ett tjockt
lager ar grå, vita och bruna stenar, i storlek som en knytnäve eller mera.
Här och där på mellanrum av en kilometer eller mera träffa vi på en
oas, en liten grå, mossbevuxen fläck, några steg i genomskärning. Det är
ett ökenlandskap, som vi ej finna maken till på något annat ställe i Norge.
Men eljes i Finnmarken ligger istidsgrus över fjället, och här ser det ut
som på slätterna längre söderut.
Men det är icke endast fjällens utseende, som överallt är detsamma;
enformigheten tar sig många andra uttryck. Vädret är detsamma
överallt; det är samma djur och växter vi råka på, antingen vi färdas på
Dovre eller i Finnmarken. Betingelserna för livet äro desamma, och
det skulle man knappast tro på förhand, när man erinrar sig, att
högslätterna i södra Norge ligga 1,500 kilometer längre söderut än
Finnmarksvidderna.
I låglandet är det mycket varmare söderut än i landets norra del,
och växtlivet utvecklar mycket större rikedom och omväxling. Men uppe
på högfjället är det lika kallt i Telemarken som i Finnmarken, och
växtlivet är icke rikare i söder än i norr. En av orsakerna härtill är den,
att Norge på det bela taget lutar åt norr. Kunde vi med en enda blick
överskåda hela Norge utifrån havet, skulle vi se den övre kanten av
högfjällsvidderna som en linje, vilken ligger högst i söder och mycket
långsamt sluttar norrut. Slätterna söderut, Hardangerslätten och
Dovreslät-terna, ligga 1,000 —1,500 m. högt, men i Tröndelagen och Nordland har
höjden sjunkit till under 1,000 m., och i Finnmarken ligga de flacka
fjällvidderna kanske blott 500 in. högt. Nu blir det kallare, ju högre
upp vi komma, och den inverkan, som breddgradsskillnaden annars skulle
ha, upphäves därför nära nog.
Vintern på högfjället är lång och sträng. Vintern har en väldig
kraft på de flacka vidderna, och vid storm står bela fjället i en enda
ogenomtränglig snöyra, livsfarlig för vem helst som kommer ut i- den.
Då går fjällvandraren runt, runt; ej ett steg kan han se framför sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
