- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
404

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Norges högfjäll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37(1

geografien

sina tält och draga lill en annan trakt. Sedan urminnes tider ha de
Hackat omkring på delta sätt, inte blott i Finnmarken, utan också längre
söderut, på högslätterna i Tromsö och Nordland, i Tröndelagen och
Österdalen ända till Tonset, ja, en eller ell par stycken i sänder kunna de
påträffas ända ned i de sydligaste delarna av landet. Blolt tillfälligtvis
komina fjällapparna ned i dalen, när renmossan är uppäten på fjället och
renarna vilja ha gräs. Eljes tillbringa de hela sill liv på IJället; här
födas de, här dö de, här begravas de. Lapparnas levnadssätt gör anspråk
på gott utrymme, och till och med på de väldiga högslätterna i norra
Norge och Sverge är det därför ej plats för mer än några tusen.

Men även om högfjället ej erbjuder norrmännen så goda villkor, att
bofasthet blir möjlig, så är det i alla fall icke värdelöst. Fjällgräset växer
ofta frodigt och tätt över stora vidder, och det är lika närande som gräset
på låglandet. När snön har töat bort från fjället, drager dalfolket till
sälers med sina djur, hästar, kor, får och getter. Sätrarna ligga strödda
utöver fjället i hela Sydnorge ända till Tröndelagen. På somliga ställen
ligga många tillsamman, så att de bilda en by, t. ex. Hövringen i
Gud-brandsdalens östra fjälltrakt; på andra ställen ligga de ensamma eller två,
tre ihop. På somliga orter flyttar nästan bela dalfolket upp på fjället, så
att dalen på sommaren är nästan människotom. Så är t. ex. fallet i
Sätersdalen, men det är likväl ett undantag, ty eljes utgöras de flyttande
endast av säterflickor och vaktpojkar. På fjället finns folk och fä hela
sommaren igenom; först när hösten kommer med mörker och köld, bär
det åter ned till dalen. Numera stå många sätrar tomma överallt på
högslätterna, emedan det ofta lönar sig bättre att ha kreaturen nere i
dalen året om, så som bönderna nu driva silt jordbruk. Men det är inte
omöjligt, att säterdriften åter kan komina att gå framåt.

Om sommaren kommer också turisternas stora skara upp på fjället.
Det norska högfjället är ju inte så högt och vilt som Alperna, och
topparna äro ej så svåra att bestiga som där, men i stället erbjuder det
fjällvandraren ting, som Alperna ej förmå uppvisa, oändliga vidder och
mäktiga snöfält. På Jostedalsbräen kunna vi vandra omkring i dagar och
föreställa oss, att vi äro på Grönlands inlandsis. På fjällslätterna kunna
vi ströva omkring i dagar och veckor utan att träffa en människa eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:54:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/1/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free