Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Joh. L. Hirsch: Från öarna på norska kusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från öarna på norska kusten
429
malostar», omvirade med halm och med locket över för att jäsa. Halmen
hölls fuktig, och hustrun påstod, att man på det sättet fick den snabbaste
jäsningen och den bästa gammalosten.
Ja, god gammalost hade hon också, men aptitlig var den inte.
På västlandets sätrar har jag sett gammalost, insvept i linne, i
halmen vid sängfötterna, och jag har hört berättas, att man om hösten lägger
ned den i gropar i jorden för att den skall jäsa ut, innan den hämtas
upp på vintern eller våren.
Naturligtvis har det på senare tider blivit mindre allmänt med dessa
föga aptitliga förfaringssätt. God gammalost har emellertid också blivit
mera sällsynt — vi få hoppas, att orsaken ej är den, att snyggheten blivit
större. Men en stor fördel skulle det vara för tillverkningen av denna
äktnorska ostsort, om det nya förfaringssättet att åstadkomma snabbare
och starkare jäsning genom ostens infektion med jäsningsbakterier kunde
visa sig praktiskt.
ÖSTRÅT.
Godset Östråt hade egentligen bildats av fru Inger till Östråt och
hennes svärson, kanslern Jens Bjelke, i slutet av 1500-talet och början av
1600-talet. De underlydande skattegårdarna lågo ej blott på Örlandet och
i Bjugn, utan även i trakterna bort mot Trondhjemsfjorden, i Nordmöre
och Söndmöre, ja, även ned över Östlandet och omkring
Kristianiafjorden. Godset splittrades emellertid som de flesta andra större jordagods
i Norge mot slutet av 1600-talet, så att det fanns just icke många
skattegårdar vid mitten av 1800-talet, då familjen Holtermann ägde Östråt.
Några utskiftade jordlotter hade dock ännu ej sålts, icke heller Tarven,
och själva huvudgården var ännu en ståtlig herregård med stort
underlydande område.
Då förf. uppmätte gården 1870, omfattade den ännu omkring 1,600
tunnland, varav över 80 tunnland odlad jord och 600 tunnland skog,
och den födde 60—70 mjölkkor förutom ungboskap. Med sin vackra
furuskog — i vilken bland andra sällsyntheter även finnes Norges nordligaste
ek — med sina stora slätter av åker och äng, med sin gamla, hundra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
