Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Th. Thoroddsen: Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
453
vänlan väl med finanserna. Man har sedan dess anlagt långa vägar,
byggt många dyrbara broar av järn samt många offentliga byggnader,
ordnat ångbåtstrafiken, fisket och sjöfarten, gjort flera förbättringar inom
kommunalväsende och kyrkostyrelse, ombildat läkaredistrikten och förökat
distriktläkarnas antal från 8 till 42, upprättat en utbildningsanstalt för
läkare, två realskolor, ett seminarium, fyra lantbruksskolor, en
sjömansskola, en hantverksskola, flera skolor för kvinnlig ungdom samt förbättrat
allmogeundervisningen. Man har upprättat en landsbank, en akliebank
och flera sparkassor och försäkringsbolag, ålderdomsunderstöd för
bondfolk o. s. v.
Allt detta fattades för 30 år sedan. Detta gjordes, utan att den
isländska landskassan hade lånat någonting; Island hade ingen statsskuld,
men väl en samlad sparkassa på ett par miljoner. På de senaste åren
har man dock börjat låna. Skatterna äro emellertid mycket måttliga, och
det är tull blott på sprit, tobak, kaffe och socker. Naturligtvis är det
ekonomiskt sett en stor fördel för Island, alt landet ej har några utgifter
för här eller flolla: annars hade man naturligtvis ej kunnat reda sig så väl.
I forntiden var Island som bekant en av de mäktigaste isländarna
styrd fristat; men efter långa släktfejder på 1200-talet, varunder samhället
råkade i fullständigt upplösningstillstånd, ingick Island år 1262 en
personalförening med Norge på så salt, all Island skulle betala skatt lill den
norske konungen, utan alt det skedde någon förändring i landels
förfalt-ningsmässiga ställning eller lagar. Isländarna voro också fritagna från
all militärplikt. Så kom Island år 1800 med Norge under den danska
kronan och förblev i förbindelse med Danmark efter freden i Kiel 1814.
Den gamla lagstiftande församlingen, alltinget, som tynat bort och ej
längre hade någon makt, upphävdes år 1800, men återupprättades 1843
som en rådgivande församling. Ar 1848 var det tal om, att Island skulle
införlivas som en dansk provins, vilken skulle sända fyra folktingsmän
och två landstingsmän till den danska riksdagen i Köpenhamn. Detta
motsatte sig isländarna av alla krafter, emedan de ansågo, att deras
intressen omöjligt kunde tillvaratagas på delta sätt, och de hänvisade till
sina gamla rättigheter som ett särskilt land inom konungariket, vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
