Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villads Christensen: Danmarks städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
540
geografien’
Men även alldeles nya städer uppstodo omkring de andliga
stiftelserna. Milt i Själland grundlade den mäktige hövdingen Asger Ri]g och
hans bröder klostret i Sorö. Detta blev ytterligare understött och gynnat
av hans son biskop. Absalon, som uppförde den ännu stående
klosterkyrkan, och omkring denna rika stiftelse uppstod omsider staden Sorö.
I södra Själland växte byn Stora Næstved upp till en stad, sedan ett
kloster, sedermera kallat Herlufsholm, anlagts här. På Lolland har staden
Nysted ett liknande ursprung, och öns huvudstad Mariebo har för både sin
uppkomst och sitt namn att tacka det rika och förnäma birgittinerklostret,
som grundlades här under konung Erik av Pommern. På samma sätt
och vid samma tid uppstod Mariager på Jylland, och något senare anlades
klostret Mariested i Vendsyssel, varigenom det lilla kustsamhället Säby
sattes i stånd alt uppnå stadsrättighet. För staden Nyköbing på Mors
hade anläggandet av klostret Düeholm en liknande betydelse.
Men samtidigt hade också statsmakten blivit nog stark alt sätta sin
prägel på landet. Redan från forntiden hade det offentliga livet haft något
inflytande på städernas utveckling: konungaval och hyllningar,
landskapsting och fylkesting hade lämnat sina bidrag till de äldsta städernas
utveckling. Då längre fram riksdagar höllos för hela riket, blevo dessa
sammankomster av landets stormän till ej ringa gagn för städer som
Vor-dingborg och Nyborg. Men ännu mera betydde det, att konungarna efter
hand föredrogo bestämda städer, där de under sina rundresor i landet
slogo sig ned för kortare eller längre tid. Roskilde var konungarnas
huvudsäte i den äldre medeltiden. Valdemarerna uppehöllo sig ofta i
Vording-borg, där följaktligen riksmöten höllos och varifrån sjötågen mol venderna
utgingo. Så mycket betydde detta för den lilla staden, att när slottet vid
medeltidens slut ej längre var konungabostad, gick också staden tillbaka.
I Næstved uppehöllo konungarna sig ofta, likaså i Skelskör, där dock ingen
konung lär ha bott efter Erik Menveds tid. På Fyen drogo Odense och
Nyborg fördel av konungarnas täta besök, och på Jylland gäller detsamma
för Kolding och Ribe. Men eljes blev från Eriks av Pommern tid
Köpenhamns slott konungarnas vanliga uppehållsort och regeringens säte.
Av större betydelse för städernas utveckling än dessa möten och
enstaka konungabesök blevo dock de bestående byggnader, som regeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
