Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villads Christensen: Danmarks städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
546
borgarna», köpmännen, ur vilkas krets de styrande i staden alltid utgingo.
Ännu så sent som år 1800 var det en stor tilldragelse inom samhället,
då den förste hantverkaren, en smed, valdes in i Köpenhamns
stadsfullmäktige.
Av ingripande betydelse för
det danska stadslivet blev det
nära grannskapet till de stora
tyska handelsstäderna.
Grannskapet förde med sig både gott
och ont. Tyskarna voro
danskarnas läromästare; från
Lybeck och de andra
hansestäderna kommo företagsamhet
och kapital till Danmark, och
många tyskar invandrade till
de danska städerna. Minnen
härav kunna ännu anträffas
överallt i våra landsortstäder,
t. ex. i Randers med de gamla
tyska gatn ämnen Kehreweder,
Trangstræde, som förr hette
Travenstræde.
Men våra städer voro ännu
för små och borgerskapet för
fattigt för att kunna med seger
utgå ur tävligen, och ofta blev
slutet, att främlingarna helt och
hållet tillvällade sig makten och
fördelarna. I Næstved betydde
de hanseatiska köpmännen så mycket, att deras utvisning kännbart
försvagade staden, och Ribe fick redan] vid medeltidens slut träda tillbaka
för de tyska handelsstäderna. Men var det en tvivelaktig fördel att ha
hansestäderna till vänner, så blev olyckan än mera uppenbar, när de
kommo som fiender. Talrika fejder ha utkämpats med dem, och många
Fig. 285. Medeltidshus i Kalundborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
