Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villads Christensen: Danmarks städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
553
växte också med förvånande fart. Under belägringen 1658— 1660 hade
den blott 25—30,000 invånare; en människoålder senare räknade den
60,000. Men vilket språng härifrån och ned till landsortsstäderna! Efter
folkräkningen 1672 hade de två största av dem, Ålborg och Hälsingör,
o
något över 4,000 invånare, och de närmaste i ordningen, Odense och Arhus,
3—4,000. Av de övriga hade blott 17 över 1,000 invånare, 12 hade under
500. Det har träffande sagts om de danska landsortsstäderna på 1700-
Fig. ’288. Kristianshumns kanal.
talet, att de ej voro annat än legeltäckla byar med rättighet alt bränna
brännvin.
Ändå kunde de med knapp nöd kallas tegeltäckta. Halmtaken
fortforo att uppenbara sig i städerna långt in på 1800-talet, trots den
oavlåtliga kamp mot dem, som regeringen hade fört ända från konung Hans’
dagar. Ännu år 1811 heter det om Storehedinge; »De flesta hus äro
lialm-täckta och likna utvändigt bondstugor; man vet först ej rätt, om man
befinner sig i en by eller i en stad.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
