Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villads Christensen: Danmarks städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
554
geografien’
Därför härjade också eldsvådor den ena staden efter den andra och
lade dem halvt eller helt i aska. I regeln inskred regeringen med
skattelindringar och omedelbar hjälp, när en sådan olycka övergått en stad,
men det kunde också hända, som i Kerteminde 1560, att den avslog en
dylik ansökan från de brandskadade borgarna på den grund, att de icke
hade efterkommit den kungliga befallningen att taga bort sina halmtak.
I Hobro brann 1690 hälften av staden, »allt vad som fanns ovanför
kyrkotrappan». Slangerup brann 1724. I Skive brann 1725 »hela den del, som
o
återstod och ej brann upp år 1715». Ar 1726 brann över hälften av
Viborg med domkyrkan, svartbrödrakyrkan, biskopsgården och rådhuset,
och 1728 förstörde en tre dagars eldsvåda hälften av Köpenhamn, varvid
3,700 familjer blevo husvilla. Inalles bruno här 16—1700 hus med fem
kyrkor, rådhuset, universitetet och många andra offentliga byggnader.
Fåborg var så starkt hemsökt av eldsvådor, att magistraten 1750 fann
sig föranledd all förbjuda tobaksrökning på gatorna saml i gårdshus och
på vindar. Dessa förhärjande eldsvådor ha i de flesta av Danmarks
städer fullständigt utplånat den gammaldags prägeln och tillintetgjort många
intressanta fornminnen. Det är huvudsakligen genom eldsvådor, som t. ex.
en gammal stad som Roskilde har mistat varje prägel av forntida storhet.
Olyckor av mera lokal natur hemsökte andra städer. Översvämningar
anställde skada i städerna vid Jyllands västkust, vid Limfjorden och på
Lolland, och Skagens fäll överfylldes av flygsand, som slutligen tog sådan
överhand, att till och med slädens kyrka blev begraven i sanden år 1775.
Men fullständig förödelse drabbade städerna, när deras hamnar och
utskeppningsorter började grundas upp. En stor mängd av Danmarks
kuststäder ligga ju vid utloppet av en älv, och dennas mynning bildade
ursprungligen stadens hamn. Men på 1600- och 1700-talet höres
överallt klagomålet, att nu har älven vuxit igen eller utloppet fyllts av sand.
Sådana klagovisor ljuda från Arhus, Horsens, Varde, Säby. Köge hade
förut haft en präktig hamn, i vilken de största lastskutor kunde flyta,
men år 1731 var det blott 2—3 fots vatten i hamnen. Stubbeköbings
hamn blev alldeles uppgrundad, och Rödby mistade på samma sätt sin
uthamn Dragsminde, som måste nedläggas 1749. Ringköbing avstängdes
nästan belt från havet, då segelrännan genom Nymindegab tilltäpptes av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
