Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villads Christensen: Danmarks städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
danmarks städer
557
mellan England, Frankrike och Amerika skapade gynnsamma
förutsättningar på världsmarknaden för det neutrala Danmarks handel. Sålunda
började »den lysande handelsperiod», som nog på ytan tog sig mera ut
än den verkligen var, men som i alla händelser förtjänade kallas lysande
mot bakgrunden av forna tiders elände.
Det var som vanligt Köpenhamn, som gick i spetsen, och just vid
sekelskiftet nådde denna stad sitt första hundratusental av invånare. Bland
landsortsstäderna var Ålborg fortfarande den mest betydande, och näst
den kom Odense, som på 1700-talet ånyo mottog en invandring av
driftiga tyska borgare och åter blev samlingsplatsen för Fyens adel. Under
en följd av år (1795—1800) hade staden t. o. m. sin egen teater långt
före någon annan landsortsstad. Hälsingör, som ständigt haft ett
ryggstöd i öresundstullen och den lill Kronborg förlagda truppstyrkan, fick
ny hamn och log nu elt uppsving, som nästan påminde om stadens forna
glanstid. Det hade fartyg, som förmedlade handeln på utlandet, och vid
slutet av 1700-talet slogo ganska många engelska affärsmän sig ned i
staden, så alt den t. o. m. en tid hade en särskild engelsk kyrka. Även
från Randers började företagsamma köpmän åter att efter mer än hundra
års uppehåll skicka fartyg till utlandet.
En liten stad, som på 1700-talet svingade sig upp genom egen kraft,
var handelsplatsen Marstal på Äro. Medan aili annat stod stilla och gick
tillbaka, gick Marstal framåt. Det skaffade sig en ansenlig handelsflotta
och överflyglade Nakskov, som förut hade haft betydande frakter. Är
1784 ingav Marstal ansökan hos regeringen om tillåtelse att få en hamn;
denna ansökan blev avslagen, men staden anlade då hamnen själv.
Men dessa ansatser till bättre tider och nytt uppsving inom
näringslivet skulle ännu en gång stäckas av politiska förvecklingar. Det sjuåriga
kriget med England (1807 —14) och Norges skilsmässa från Danmark
kastade ånyo landet tillbaka in i den forna fattigdomen och de gamla
trånga förhållandena. Alla städer ledo svårt av att engelsmännen lade
beslag på handelsfartygen och av att all omsättning hämmades; och för de
städer, som särskilt omhänderhaft spannmålshandeln på Norge, såsom
Ålborg och Kalundborg, betydde åtskiljandet av de båda rikena en länge
kännbar förlust. Blott en sådan siad som Ringköbing skördade fördel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
