Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villads Christensen: Danmarks städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5(52
geografien
Omkring 1840 gick det förbi Randers och omkring 1850 förbi Ålborg. Som
utförselhamn måste dock Ärhus vika för den nyanlagda staden Esbjerg,
som har den största utförseln i Danmark näst efter Köpenhamn. Denna
stad har uppstått omkring en hamn, vars anläggande påbörjades år 1868
i en öde hedtrakt på Jyllands västkust. Ar 1874 hade arbetet framskridit
så långt, att en regelbunden ångbåtsförbindelse kunde öppnas mellan
Esbjerg och London, och sedan dess har staden tillväxt med en hastighet, som
är alldeles enastående i Danmark. Den räknar nu över 16,000 invånare,
och dess goda hamn, som aldrig fryser, har blivit Danmarks alltid öppna
port mot väster. Esbjerg är på väg att bli detsamma för nutidens
Danmark, som Ribe var under den tidigare medeltiden.
På Jyllands ostkust har Frederikshamn den bästa hamnen näst efter
Ärhus, men även alla de andra kustäderna — Randers, Hobro, Horsens,
Vejle, Grenå, Kolding o. s. v. — ha under 1800-talet fått sina hamnar
mycket förbättrade. Till och med Skagen har på de senaste åren latt
sin hamn.
I denna tävlan har den gamla staden Ålborg ej förmått bibehålla sin
plats. Den var under århundraden Jyllands största och Danmarks näst
största stad, men utvecklingen har ej gynnat staden. Efter 1814 förlorade
den en stor del av sin handel på Norge, och då Aggerkanalen öppnades
efter ett våldsamt framträngande av Västerhavet år 1825, förändrades alla
förhållanden vid Limfjorden, mest till förfång för Ålborg. Det förut så
rika sillfisket upphörde nästan alldeles, vilket ej blott försvagade de
egentliga fisklägena, som Nibe och Lögstör, utan också Ålborg. Den nya
segelleden gagnade däremot städerna i de västra Limfjordstrakterna: Skive,
Lemvig, Thisted och Nyköbing på Mors, och i samma riktning verkade
Lögsiörkanalen, som öppnades 1861 och som befriade fartygen till västra
Limfjorden från den svåra seglatsen över Lögstörs grund. Ålborg mistade
sålunda sin ställning som självskriven avlämnare av handelsvaror till alla
Limfjordstrakterna, och samtidigt började dess nära granne Norra Sundby
att svinga sig upp genom att draga till sig en del av Vendsyssels handel.
Likväl har också Ålborg gjort goda framsteg och befinner sig för
närvarande i snabb tillväxt.
Det var först och främst de förbättrade sjö farts förhållandena, som möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
