Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villads Christensen: Danmarks städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5(52 geografien
Men Kolding fick sin kundkrets förökad därigenom att sju fruktbara
socknar, som förut hörde till Sönderjylland och höllo sig till Haderslev som
närmaste stad, nu kommo att ligga norr om gränsen och därför ha
förbindelse med Kolding.
På det hela taget råder nu liv och verksamhet i Danmarks städer.
Deras invånarantal är i ständigt stigande — överallt växer
stadsbefolkningen starkare än lantbefolkningen, och ungefär hälften av alla
Danmarks invånare bor i städerna. Och dessas antal har ökats. Esbjerg
fick stadsrättigheter från 1 januari 1899, och jämnt ett år därefter, den 1
januari 1900, kommo tre nya städer till, nämligen de båda
Limfjords-städerna Sundby och Lögslör samt industristaden Silkeborg, som uppstått
mitt inne i Jylland omkring en fabriksanläggning, som drevs av
Guden-åns vattenkraft.
Även har det överallt vid järnvägsstationerna uppstått nya
stadslik-nande samhällen, som ofta äro större än mången gammal stad och blott
sakna en lagbestämmelse för alt kunna införlivas med städernas antal.
Mitt på jylländska heden ligger sålunda Heming med 5,000 invånare, vid
Limfjorden Siruer, i Vendsyssel Brönderslev, i Ostjylland Odder, på
Själland Haslev o. s. v., alla med omkring 3,000 invånare — för att icke tala
om alla kuststäderna längs Öresund, vars strandremsa snart är som en
sammanhängande villastad från Köpenhamn lili Hälsingör. Alla städer
tävla i omsorg om de kommunala angelägenheterna och i kommunala
framsteg. I regeln går Köpenhamn med sin stora grannkommun
Frederiksberg i spetsen, men då och då har dock en framåtsträvande
landsortsstad vunnit försteget, som då Odense blev den första stad i
Danmark, som skaffade gas och vattenledning och likaledes först använde
elektriskt ljus.
Städernas självstyrelse, som alldeles försvann på 1600-talet, har i vår
tid återförvärvats på en ny och bredare grundval. År 1837 utkom en
ny kommunallag för städerna, och den 1 januari 1840 fick Köpenhamn
sin särskilda författning, mera frisinnad än de övriga städernas.
Sedermera har utvecklingen fortsatt i samma spår; borgarnas inflytande på
stadens styrelse har ständigt ökats och valrätten till stadsfullmäktige
utvidgats. Den sista återstoden av en förmånsgynnad klass har nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
