Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Victor Madsen: Huru har Danmark uppstått?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HURU HAR I1ANMARK UPPSTÅTT
635
På Skovhusvänget vid Lellinge, omkring 7 km. väster om Ivöge,
kommer på bottnen av Köge å och i backarna där omkring en grågrön, lerig
kalksten med underordnade lerlager till synes. Den kallas grönsandskalk
och hör till de äldsta av brunkolstidens avlagringar. Vid borrningar i
Skovhusvänget har man funnit, att den vilar på Saltholmskalk.
Genom iakttagelser vid borrningar efter vatten och brunnsgrävningar
har man följt grönsandskalken och dess lerlager från Lellinge mot norr
till Roskilde samt ett stycke mot väster och sydväst. Därefter övergår
den regelbundet i en grå, kalkhaltig lerart, som kallas Kertemindelera,
därför att den träder i dagen vid Kerteminde. Länge var denna plats den
enda, man hade reda på, där denna lerart gick i dagen. Emellertid har
man nyligen också funnit den i Rudgård klint mellan Grenå och Äbeltoft.
Vid Fredericias järnvägsstation har man företagit en intressant
borrning. Man fann:
Från ytan till 16 m.: istidsbildningar.
» 16 m.—130 m.: plastisk lera.
» 130 m.—173 in.: Kertemindelera.
» 173 m.—185 m. : blekkrita (ej fullständigt genomborrad).
Denna borrning visar, att den egendomliga plastiska leran är den
avlagring, som med avseende på ålder följer efter Kertemindeleran. Denna
lerart utmärker sig därigenom, att den är utomordentligt fet; den är
så fri från grova beståndsdelar, alt det knappt finns några fina
sandkorn i den. Den är särdeles iögonenfallande genom sina starka färger:
den kan vara tegelröd, mörkbrun, ljusbrun, grågrön, ja, nästan gräsgrön.
I torrt tillstånd är den plastiska leran stenhård och full av sprickor, i
vått tillstånd är den mjuk, mycket smidig och i liög grad utskridande.
Dälden uppträder i klintar, åker den, när den blivit uppblött av regn, ned
på stranden, tryckt av sin egen och de överliggande jordmassornas tyngd;
här sköljes den bort av vågorna, så att nya massor kunna glida efter.
Ofta för den träd med sig ut i vattnet. Hela fält kunna småningom åka
sin väg på detta sätt, så att dylika kuster lida i tidernas lopp betydliga
förluster. Typiska förekomster av plastisk lera finnas på kusterna av
Lilla Bält norr om Fredericia och nordost om Strib. Den finnes också
på kusten av Bjerge härad sydost om Horsens, på Äbelö och på Refsnæs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
