- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : andra bandet /
6

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. J. Sederholm och J. Quist: Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

GEOGRAFIEN’

företer en ytterst omväxlande blandning av olikartade bergarter, delvis
avlagrade på havsbottnen i form av lera, sand, rullstensgrus eller
kalkslam liksom senare tiders sedimentbildningar, delvis framträngde som
smälta massor ur jordens inre, vilka stelnat antingen i form av
lavaströmmar och täcken på dess yta eller i de djupare delarna av
jordskorpan. Gång på gång hava här perioder av lugn sedimentbildning och
sådana av häftiga rörelser i jordskorpan, vulkanisk verksamhet och
bergs-kedjeveckningar omväxlat. Under de senare hava de tidigare bildade
bergarterna ofta i hög grad omdanats till sin beskaffenhet och
hopblandats med varandra. Det noggranna studiet av Finlands berggrund
giver oss en föreställning om jordens historia under dess uräldsta tider.
Urbergets geologi kan betraktas som jordens arkeologi, och ingenstädes
har detta studium ett bättre material till sitt förfogande än i Finland.

Såsom redan nämndes, betingas Finlands sjörikedom av dess
geologiska utveckling, framför allt av jordbävningsrörelserna under tertiärtiden
och inverkan av istidens jöklar. Även de lösa jordlagrens fördelning
bidrager till att göra ytan ojämn och att uppdämma en del gropar i
berggrunden, från vilka vattnet eljes skulle hava fritt avlopp. Om man kallar
Finland »de tusen sjöars land», så är delta ett uttryck, som icke på
långt när motsvarar verkligheten, ty antalet närmar sig ett halvt
hundratusental. Sjöarna äro förbundna sins emellan och med havet genom
floder med slingrande och nyckfullt lopp, som ofta bilda forsar och
smärre vattenfall. Sådana vattenfall, som förekomma i bergländer och i
vilka vattnet kastar sig över en tvär brant med ett fall av tiotal, stundom
hundratal meter, finnas dock sällan i Finland, utan vanligare äro forsar,
som kunna äga en längd av ett hundratal meter, då de falla endast några
få meter. En mängd av dem äro därför farbara för båtar. Om blott de
farligaste stenarna bortrensas, kan en skicklig forsstyrman lotsa sin båt
även genom de vildaste, mest vitskummande forsarna. Några forsar finnas
dock, bland dem främst Imatra, Finlands stolthet, genom vilka ingen
forsfarare styrt sin båt. I Finland som annorstädes hava forsarna dag
för dag i allt högre grad tagits i anspråk av industrien.

Ehuru Finland gäller som frostens land och i själva verket mera
än alla andra land i Europa har att lida av köldens inverkan, drager det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/2/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free