Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. J. Sederholm och J. Quist: Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
GEOGRAFIEN’
tid. Kronans skogsmarker ligga företrädesvis i landets nordligaste och
östligaste delar samt längs vattendelaren mellan Österbottens och mellersta
Finlands vattensystem. I sistnämnda trakt och sydöstra Finland hava
under senaste tider pappersbruken och sågbolagen inköpt stora
skogsarealer och i dem infört en ordnad skogsvård. Detta är visserligen i
forstligt avseende en gynnsam omständighet, men de sociala förhållandena
på dessa stora bruksegendomar äro här liksom i svenska Norrland ofta
ganska bedrövliga.
Tallen och granen äro Finlands viktigaste skogsträd. Den senare,
som nöjer sig med mindre ljusmängd än den förra, kan i tät skog
småningom undantränga denna, men på öppna sandmoar eller av skogseld
härjade trakter segrar tallen i kampen för tillvaron. På de gamla
svedje-markerna växer dock under lång tid huvudsakligen lövskog.
Sjöstränderna kantas oftast av al, och på soliga öppna platser växer aspen, medan
de ädlare trädslagen såsom ek, lönn, lind och ask endast förekomma här
och där i den sydligaste delen av landet. I norr sträcker sig
skogsvegetationen ända till södra delen av Enare sjö, på vars holmar ännu träffas
rätt god stockskog. I den nordvästligaste snibben av Finland finnes ingen
egentlig skog.
Aven djurvärlden i Finland liknar i huvudsak den i Skandinavien
förekommande. Finland har ju sedan gammalt rykte om sig att vara
björnarnas och vargarnas land. Så säger madame de Stael, som vid
början av senaste århundrade besökte Abo: »det linnes ett universitet i
denna stad, och man försöker sig där en smula på själsodling, men
björnarna och vargarna äro så nära där under vintern, att tankarna helt
och hållet fängslas av nödvändigheten att tillförsäkra sig en dräglig fysisk
tillvaro». Vad beträffar talet om vilddjuren, hade den vittra frun kanske
icke så orätt, ty ännu för omkring 40 år tillbaka hände det engång, att
en varg förirrade sig in på en gata i landets huvudstad. På 1880-talet
voro vargar ganska vanliga i södra Finland och väckte en hemsk
uppmärksamhet därigenom, att en av dem tillägnade sig den förfärliga vanan
att bortsläpa och uppäta små barn. Långvariga jakter ledde till en
början till intet resultat, till dess man inkallade ryska »vargtjutare», s. k.
lukascher, med vilkas tillhjälp militärer lyckades skjuta flera av varg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
