Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. J. Sederholm och J. Quist: Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18
GEOGRAFIEN’
svenska erövringen, så fick även landet lida många svårigheter av sin
förening med Sverge. Dess läge mellan detta land och Ryssland gjorde
det ofta till krigsskådeplats, och den finska befolkningen, vilken på grund
av sin fattigdom var mera benägen än den svenska att lämna hus och
hem och draga ut i härnad, bildade en mycket stor del, ända till 2/s, av
Sverges krigshär. I de ärorika krig, genom vilka Sverge grundade sin
stormaktsställning och i Europa räddade reformationens sak, togo
finnarna en verksam del. Utan dessa tappra krigares bistånd skulle
knappast Sverge hava lyckats övervinna svårigheterna under dessa krigståg.
Med stolthet minnes därför ännu det linska folket denna tid, då Sverges
rike spelade en av huvudrollerna bland stormakterna, och finnarna göto sitt
blod »på Narvas hed, på Polens sand, på Leipzigs slätter, Lützens kullar».
Krigshistorien berättar om många tillfällen, vid vilka de dödsföraktande
finnarnas ingrepp räddat segern åt de svenska fanorna. Så t. ex. vid
Breitenfeld; redan hade de kejserliga trupperna lyckats bringa den svenska
härens mitt till flykt och riktade ett rasande angrepp mot den vänstra
flygeln, üå stormade finnarna, som stodo på högra flygeln, det kejserliga
lägret och föllo fienderna i ryggen, vilket gav signalen till oordnad flykt
och avgjorde den svenska segern. Vid Wurzburg stormade ett finskt
regemente, österbottningarna, under mördande kulregn fästningens
utanverk. Vid Lützen, där Sverges hjältekonung föll och på samma gång
döende vann en så lysande seger för reformationens sak, voro finnarna
även som vanligt de, vilka fingo emottaga det tyngsta angreppet.
De offer, som pålades Finlands folk genom Sverges stormaktskrig,
voro dock ofantligt tyngande, emedan utom blodsskatten även stora
pålagor voro lagda på det fattiga folket. Knektarnas och deras befälhavares
övermod under dessa krigiska tider prövade även ofta bondens tålamod
till det yttersta. Redan under de första Vasakonungarnas tid, således
långt före Sverges stormaktsdagar, bragte krigsöverstarnas tyranni
allmogen i Finland till uppror. Men detta s. k. klubbekrig, i vilket de
styv-sinta österbottningarna spelade huvudrollen, slutade dock med ett ömkligt
nederlag för bönderna.
I alla händelser fördes krigen under Sverges stormaktstid utanför
rikets område, Annorlunda blev förhållandet, sedan Karl XII:s halsstarriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
