- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : andra bandet /
32

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. J. Sederholm och J. Quist: Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

GEOGRAFIEN’

av gårdens befolkning bor i den stora dagligstugan och en eller annan
mindre kammare. Har man flera rum, sparas de ofta för de sällsynta
gästernas räkning. Ännu mera älskar den fattigare befolkningen att tränga
sig tillsammans i bostäderna, så att ett enda rum kan hysa ett dussin
personer och däröver. I den mån kulturlivet vinner överhand, stiger
emellertid behovet i detta avseende, och bostadsfrågan är i Finland nästan
mera än annorstädes en brännande social fråga såväl i städerna som i
landsbygdens industrisamhällen.

Till varje finsk bostad på landet, även den minsta, hör som ett
bihang den finska badstugan, där gårdens invånare, ofta alla tillsammans
utan hänsyn till könet, minst varje lördag taga sig ett ångbad, varvid
man för att upphjälpa svettningen piskar sig mèd lövkvistar. Med
avseende å kroppsskötseln äro således finnarna renligare än de flesta andra
folk, ehuru de ofta kunna se nog så smutsiga ut i ansiktet.

Den svenska befolkningen skiljer sig till sitt levnadssätt knappast i
något avseende från den i Sverge levande. Av fiske livnär sig en stor del
àv kustbefolkningen. De svenska jordbrukarna på fastlandet påstås ofta
vara bekvämare än de finska bönderna. Bröllop och en del större
helgdagar, särskilt midsommardagen, firas bland den svenska allmogen med
festligheter; isynnerhet på Åland ser man då präktiga midsommarstänger,
sirade ined lövkransar och granna band, äreportar o. dyl. I några trakter
i Österbotten användas ännu färgstarka nationaldräkter. På senare tider
har mail i bildade svenska kretsar gjort ivriga ansträngningar att
återuppliva användningen av dessa och även av folksånger, danser och andra
ålderdomliga bruk.

Det svenska tungomål, som talas i Finland, skiljer sig med avseende
å betoningen ganska mycket från det i Sverge brukliga. En del dialekter
äro mycket ålderdomliga. Så kan t. ex. den, som talas i Närpes, söder om
Wasa, knappast förstås av någon i Sverge hemma hörande. Här som
annorstädes bidrager dock folkskolan till att mera utbreda riksspråket,
vilket i skrift fullkomligt överensstämmer med det i Sverge använda. De
avvikelser, som förekomma och som delvis bero på inflytelser från finskan,
betraktas som fel och utrensas allt mera.

En ganska stor del av svenskarna livnära sig som sjöfolk. Men även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/2/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free