Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. J. Sederholm och J. Quist: Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FINLAND
37
På grund av den snabbare tillväxten i södra delen av landet, där
skogarna mestadels äro i privat ägo, erhålles dock ännu den största
virkes-mängden ur privatskogarna. Den lätta förtjänst, landets befolkning under
de senaste årtiondena baft genom skogsförsäljning och vid
timmerhuggningen, hava i hög grad förändrat livet på den finska landsbygden. Ofta
förslösas av säljarna under några få år den som man föreställer sig
bottenlösa rikedomen, och den forne hemmansägaren, som under tiden vant
sig ifrån arbetet, får därefter ofta lämna gård och grund. Spel och
dryckenskap hava stundom vunnit överhanden i trakter, där man förut levat
i torftighet. Men å andra sidan är det även de för trävaror till landet
influtna penningarna, som där möjliggjort en snabbare utveckling av
kulturen samt även av järnvägsbyggandet, den industriella utvecklingen m. m.
Näst efter sågrörelsen äger tillverkningen av pappersmassa och papper
största betydelsen i landets industriella liv. På grund av den goda
tillgången på vattenkraft och granvirke har denna industri i Finland fått en
snabb utveckling, isynnerhet sedan man begynt förädla avfallet från
såg-industrin genom sulfatcellulosa-metoden. För närvarande finnas ett halvt
hundratal fabriker i landet, som ägna sig åt ifrågavarande industrigrenar.
Tillverkningen av trådrullar bedrives i Finland i stor skala på grund av
rikedomen på kvistrent asp- och björkvirke. Större delen av Englands
behov av denna vara torde numera fyllas av de finska fabrikerna.
Tjärbränningen ägde fordom stor betydelse och förekommer ännu i
ganska stor utsträckning i trakterna kring Uleå träsk och dess östra
tillflöden. Denna hantering är synnerligen skogsförödande. Halvvuxna
tallar avskalas delvis år efter år, så att kådan utsipprar, och nedhuggas på
tredje året, varefter de brännas i tjärdalar, täckta med fuktig jord. Det
pris, som erhålles för tjära, giver endast en knapp daglön, men nästan
intet för den nedhuggna skogen. Bönderna i de trakter, där
tjärbränningen är vanlig, äro oftast i händerna på de närmast liggande städernas
borgare, vilka givit dem lån som förskott. Österbottens skoglöshet beror
till stor del på att tjärbränningen där bedrivits i alltför stor skala. På
senare tider har man begynt tillverka tjära i modernt inrättade ugnar av
rötter och toppar, som blivit över vid timmeravverkningen. Mycket
skogsförödande har även exporten av props varit, isynnerhet i skogstrakterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
