Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. J. Sederholm och J. Quist: Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
53
andra protestantiska sekter hava ett fåtal anhängare. Av den kraftiga
väckelse pietismen gav det religiösa livet vid mitten av senaste sekel,
märkes ännu starka spår särskilt i Österbotten. De högre folkklasserna
förhålla sig till stor del ganska likgiltigt till all religion, och bland
arbetaremassorna har i samband med socialismen en ganska utpräglat
religionsfientlig riktning vunnit insteg.
Särskilt i norra Finland äger den Lästadianska riktningen talrika
anhängare, vilka i Finland gemenligen kallas »hihhuliter», emedan de vid
sina andaktsövningar stundom råka i extas och då utbrista i glädjerop.
Ehuru de hava egna lärare, tillhöra de den luterska statskyrkan, från vars
lära deras tro blott i ringa grad avviker. En stor egenrättfärdighet
utmärker ofta anhängarna av denna sekt, men på sederna har den i många
trakter utövat ett mycket välgörande inflytande.
Undervisningsväsendet stod i Finland länge betydligt efter det i det
svenska moderlandet. Först under Gustav II Adolfs regering begynte man
ägna mera uppmärksamhet däråt, i det skolor inrättades på liera ställen
i landet. Latinet var likväl i dessa länge det huvudsakliga språket och
läroämnet, och undervisningen avsåg i främsta rummet att utbilda präster.
Skolorna stodo därför även länge under domkapitlens tillsyn. Först sedan
Per Brahe år 1640 grundat universitetet i Aho, begynte en litterär
utveckling i egentlig mening i landet, och allt sedan dess har Finlands
universitet varit medelpunkten för det andliga livet. Reformationens män
strävade att lära folket känna de religiösa böckerna genom egen
erfarenhet. Därför begynte man nu även översätta delar av bibeln och andra
andliga skrifter på finska. Den förste, som gjorde detta, var biskopen
Mikael Agricola, vars bibelöversättning inleddes med den rörande naiva
förklaringen, att »Gud, som ser i allas hjärtan neder, nog ock förstår,
när finnen beder».
o
I Abo inrättades ett tryckeri för dessa skrifters tryckande, fran vilket
talrika böcker utgåvos. Trots den omvårdnad, som sålunda ägnades finska
språket vid Åbo akademi, bidrog denna dock på samma gång även att
stärka svenskans härskande ställning, emedan professorerna till stor del
voro invandrade svenskar, och undervisningsspråket vid universitetet var
svenska, jämnsides med latinet. Under senare hälften av 1700-talet ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
