Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Broch: Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
slåtter; från den karga tundran och polartrakternas fjällviddliknande
växtlighet över till norra Rysslands fuktiga, tysta barrskog; från denna över
till mellersta Rysslands skogsbälte, där lövträden mer och mer lysa fram
bland barrträden och slutligen helt och hållet uttränga dem. Småningom
glesnar därefter lövskogen söderut, flera och flera, större och större bli de
öppna sträckorna, uthuggningarna, ända till dess den öppna stäppen med
den rika »svarta jorden» drager sin tandade gränslinje över slätten från
sydväst till nordost. Men ännu långt ute på stäpplandet ligga här och
där öar av skog som frodiga oaser; utanför resa sig de styva, svedda
stråna i sommardagens heta sol, men därinne täcka ännu liljekonvaljens
blad marken under ekars, lönnbuskars och vilda fruktträds skuggiga
kronor.
Naturen på de vida östeuropeiska slätterna låter alltså teckna sig i
stora drag. Den bildar härigenom en skarp motsats till den ofta
mosaik-artade brokighet, som kännetecknar Västeuropas natur, särskilt i
bergländerna. En tysk geograf säger med rätta, att vid foten av Harzberget i
mellersta Tyskland råder större naturomväxling inom en omkrets av några
få mil än under bela vägen från Vila till Svarta havet.
Och detta likartade, ofta enformiga hos landskapen kan naturligtvis
ej undgå att från första stund sätta sin prägel på invånarna. Även deras
liv och odling måste forma sig likartat över vida områden. Breda bälten
genom hela slättlandet frambringa ungefär samma naturalster. Man
känner föga behov av ett sådant utbyte av bygdens avkastning, som alltid
växer fram av sig självt t. ex. mellan bergstrakt och slättbygd. Äro
natur och levnadssätt desamma, måste också tanke- och känsloliv av sig
självt komma in i samma spår. Beröringen med angränsande områden
ger därför få nya intryck, väcker icke nya föreställningar och idéer till liv.
Samtidigt måste ju den likartade naturen över vida områden
underlätta vandringar och människors utbredning. Utvandraren möter samma
livsvillkor som i den trakt, han lämnar, och finner sig därför lätt till
rätta. Detta sakförhållande är en huvudnyckel till förståendet av dessa
vandringar av nybyggarna norrut, av hela folkslag söderut, som förklara
för oss så mycket i Rysslands yttre och inre historia, ja, i själva verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
