Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Broch: Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
112
GEOGRAFIEN’
arbetet; dess barn så att säga födes till fabriksarbetare, vilket ju är
vanligt inom Västeuropas samhällen.
+ *
Att denna sociala avsöndring kommit så sent och trögt och att så
mången arbetare och hantverkare följaktligen ännu i dag i viss grad kan
räknas som bonde, därtill ha vi naturligtvis att söka en huvudorsak i den
långsamma utvecklingen av industrien, och denna åter har sin grund i
det föga utvecklade samhällets ringa behov och köpkraft. Men
förklaringen får dock även delvis sökas i vissa egendomligheter i familjeliv och
uppfattning av äganderätten bland bönderna och i nedärvda sociala
säregenheter, som äro mycket betecknande för Ryssland.
Den ryske bondens personliga företagsamhet har mycket länge varit
bunden av familjelivets starkt patriarkaliska prägel. Familjens ekonomi
blev enligt urgammal plägsed hos slaverna någonting gemensamt, ej
endast för ett släktled i sänder, alltså föräldrar med barn; del gemensamma
hushållet kunde omfatta en bel liten släkt, kanske både 30 och 50 människor.
Även om det gemensamma upphovet, farföräldrar eller farfars föräldrar,
föll ifrån, ledde ej detta till hushållets upplösning; släkten utvalde då en
ny manlig och en ny kvinnlig »äldste», som icke behövde vara de till
åren äldsta, men vilka alla hade att lyda som släktens förvaltande och
dömande överhuvud och bärarna av dess intressen utåt, tills en eller flera
enskilda frigjorde sig för att bilda nya släkter.
I våra dagar äro visserligen återstoderna av denna slavernas urgamla
släktgemenskap nära nog försvunna i Ryssland, och vi skola därför ej
ingå på några enskildheter. Men det är klart, att en sådan gammal
plägsed, varigenom den enskildes arbete och förtjänst, även utom gårdens
skötsel i hemmet, mindre kom honom själv än det gemensamma
hushållet till godo, icke har i den grad eggat hans ekonomiska sinne
och arbetslust, som nutidens odling kräver. Och bondeståndets
tänke-och levnadssätt måste taga djupa intryck, både gynnsamma och
ogynnsamma, av den personliga myndighet, som denna släktgemenskap
medförde, även i fråga om de intimaste angelägenheter. Äktenskap,
oenighet mellan äkta makar, dagens arbete o. s. v., allt blev den samlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
