Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Broch: Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12-1
GEOGRAFIEN
slätterna. Stats- och samhällsförhållanden togo ganska starkt intryck av
det mongoliska herraväldet. Det ryska självhärskardömet, som förberetts
av bysantinismen, genomfördes till det yttersta, dels därför att man lärde
av tatarerna, men dels också som en naturlig anordning i kampen mot
de otrogna, alltid rovlystna barbarerna, i vilken alla krafter måste samlas
på en hand och spännas till det yttersta.
Och det kan icke förvåna oss, om det långa slaveriet under
främmande härskare måhända kvarlämnat ett spår av ödmjuk och
beräknande underdånighet i karaktären hos stora delar av det ryska folket, en
brist på rakryggig självkänsla t. o. m. hos familjer av de högsta
samhällsklasser. Ej heller böra vi undra över, att dessa spår ha blivit
bestående under det våldsamma självhärskardöme, som har fortsatt fram
genom Rysslands historia ända in i våra dagar och tager sig uttryck i ett
ämbetsmannavälde och ett polistyranni, varom man på långa tider icke
haft en aning inom ett så stramt tyglat samhälle som Preussen. —
De mäktiga, lyftande rörelser, som Västeuropa varit med om under
tidigare århundraden, har Ryssland genom sin historia varit avstängt ifrån.
Korstågen, renässansen, de stora reformationsrörelserna, de stora
geografiska upptäckterna, boktryckerikonstens utveckling, allt detta har Ryssland
stått utanför.
Och den avspärrning från det övriga Europa, som började
tillfälligtvis eller rent av ofrivilligt, hade, då Ryssland åter uppnådde politiskt
oberoende, blivit ett djupt svalg. För ryssarna, i synnerhet för moskoviten,
stod vid denna tid det kälterska västerlandet ej blott som någonting
främmande, utan som någonting fientligt. Med ett övermod, vilket ryssarna
själva ha stämplat som »kitaism» (kineseri), sågo ryssarna vid medeltidens
slut ned på Europa. De sökte nog kanske komma i besittning av en del
av västerlänningarnas högre teknik, men med deras odling för resten ville
de helst ej ha något att skaffa. Först vid övergången till den nyare tiden
begynner »europeiseringen» som ett först svagt, sedan starkare och mera
medvetet böljesvall i Rysslands utveckling. Tillsammans med den högre
tekniska fulländningen glida efterhand också andra sidor av Västeuropas
liv, dagliga levnadsvanor, vetenskap och världsåskådning, med in till
folket på Östeuropas slätter, åtminstone till de högre samhällslagren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
