Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jens Raabe: Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12-1
GEOGRAFIEN
det väldiga tyska riket en naturlig enhet; det är det »germanska
Mellaneuropa med romanska och slaviska element i utkanterna». Och om riket
har sin naturliga, både politiska och andliga medelpunkt i Berlin,
miljonstaden vid Spree, så har Tyskland dessutom i högre grad än kanske något
annat europeiskt land, Italien undantaget, många bildningshärdar, där de
olika folkstammarnas inneboende krafter på de mest skiftande områden
komma till sin rätt. Härigenom uppkommer en hälsosam tävlan mellan
de olika delarna av riket, och detta har ytterligare skärpt förmågan och
viljan alt åstadkomma utmärkta ting.
MARSKLANDET. HAMBURG.
När man på ångbåt kommer från Nordsjön och har hunnit förbi
Helgoland, ser man framför sig ett mycket lågt och slätt land. Bondgårdarna
ligga tält tillsamman, här och där bildande små byar, och de låga
manbyggnaderna med sina korsvirkesväggar och klumpiga torvtak visa genast,
att här bor ett folk av slättbor.
Från Rhens armar till Elbes mynning bor på Nordsjöns kuster och
öar frisernas urgamla folkslam. Den har i århundraden värnat sitt
hotade land mot Nordsjöns rovlystna vågor och till skydd byggt upp starka
jordvallar. I urgamla tider stod havet över hela den nordtyska slätten,
och sedan vattnet dragit sig tillbaka, avsatte det vid foten av kustens
sanddyner det siam, som floderna tillförde havet. Inbyggarna sökte
utnyttja den smala, men fruktbara remsan mellan dynerna och havet, och
till värn mot det senare byggde de upp jordvallar och förvandlade gyttjan
till bördiga åkrar och fela betesmarker. Det är detta, som kallas
marsklandet.
Vi vilja litta in i en bondgård på marsklandet vid påsktiden, då
vinter- och vårarbetena sammanfalla. Det är tidigt på morgonen, den
gamla väggklockan slår 5, men folkel har redan varit uppe en god timme
och är i full färd med silt arbete. På logen tröska fyra dagsverkare den
sista säden. En piga har mjölkat korna och bär mjölken in i köket, där
husets dotter tar emot den och silar den genom en blank mässingssil med
etl stycke lärft över ned i flata träbunkar. På spisen flammar en munter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
