Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jens Raabe: Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TYSK I,AND
165
i luften, spejande efter sitt byte i djupet. Hela landskapet är högst uppe
kantat av evig snö och jöklar och toppar i glödande solsken.
Ju närmare man kommer alperna, desto vackrare blir tavlan. Dal
efter dal öppnar sig, och by efter by möter blicken; ända ner på bottnen
ligga de som varma och goda bon, skyddade av de närbelägna fjällen.
Ett prov på en tysk by i Oberbajern är Berchtesgaden. Den genomskäres
av blott en enda, vanligen tom gata; dess bergväggar äro täckta med
mörk granskog, och dess av en bergbäck genomflutna dalbotten är till
hälften åker, till hälften äng. Här och där resa sig urgamla ekar med
vitskäggig bark. Omgivna av små trädgårdar och några fruktträd ligga
bondstugorna, byggda i samma stil som bondgårdarna i Tyrolen och
Schweiz; vackra blommor lysa i fönstren. Mitt framför husets dörr
porlar en källa med klart vatten, och bredvid den står ett gammalt
träkors med en Kristusbild; friska blommor ha nedlagts vid Frälsarens fot,
och en bönepall står därunder. Ty Bajerns folk är trofast hängivet sina
fäders religion och ärar Kristus och den heliga jungfrun. Ej långt från
byn ute på ängen eller vid en korsväg ligger ett vitt kapell med en liten
klocka i skydd av en gammal ek.
Men det fromma sinnelaget hos Oberbajerns inbyggare lägger icke
hinder för deras levnadslust och munterhet. Om vi en dag närma
oss en by, då någon lycklig årsfest firas, hälsas vi på avstånd av ett
högt träd, prytt med brokiga band och många figurer, och liöga
glädjerop nå vårt öra. Utanför byns värdshus slå männen käglor, och de tunga
kloten och krusen med det klara, starka ölet gå ömsom ur hand i hand.
Unga, käcka karlar med fjäder- och blomstersmyckad hatt snurra runt,
eldade av cittrans klang, med stampande föLter och knäppande fingrar,
och de leende flickorna äro klädda i högtidsdräkt. Stundom höres en
munter, klar röst stämma upp en sång.
Ty är det något folk, som älskar sång och musik, så är det
inbyggarna i de stilla bajerska alpdalarna. Den gamle bajerske bonden gnolar
i sin stuga på en visstump, och hans sonson, som klättrar utför de
branta backarna till skolan nere i byn, förkortar vägen med sång. När
drängen på kvällen sitter framför huset och vässer lien, så låter han en
glad melodi tona till arbetet, och när vallpojken driver liem hjorden, klin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
