Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Solingens stålindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOLINGENS STÅLINDUSTRI
191
verkare tävla med fabrikens ånghammare, som med små omkostnader och
på kort tid utför ett för ändamålet fullt tillräckligt och i och för sig
förträffligt arbete; en smed kan med maskin smida omkring 20,000 knivblad
i veckan, medan han för hand ej tillnärmelsevis uppnår en sådan siffra,
även om han är ovanligt flitig och duktig.
Utom det råa stålbladet till knivar, saxar o. s. v. framställer fabriken
också på mekanisk väg skaft till de olika eggverktygen, nämligen träskaft
till köks- och bordsknivar, och ben-, horn- och pärlemorplattor till
pennknivar. Slutligen även de metalldelar, som ligga mellan skaftets
täckskivor och bladets nedersta del (vars tekniska namn är »ängel») och som
på pennknivar bilda rygg och spånnfjäder bakom täckskivorna.
Härmed är emellertid fabriksmaskinernas insats också i allt
väsentligt uttömd, och handarbetet tager vid. Det råa stålbladet går till
»härdaren», som ger det fasthet och böjlighet. Även om han arbetar vid en
härdningsugn i en fabrik, undanber han sig lielt visst alt kallas eller
anses för fabriksarbetare; han har lielt enkelt hyrt den golvyta, där han
står, och betalar en viss avgift för användandet av ugnen, dess
kolförbrukning inberäknad. För övrigt kan han komma och gå, när han vill,
och härda åt vem helst det passar honom. Han tillåter ingen att blanda
sig i arbetet; med stor omsorg övervakar han, att ingen obehörig får
tillfälle att tillägna sig hans konst; ty han utför verkligen en konst, som
har sina egna knep och som kräver en fint utbildad syn och särskilt
handlag. Att härda t. ex. bladet på en rakkniv skall vara utomordentligt
svårt, därför att skillnaden mellan ryggens och eggens tjocklek är
betydlig, medan hårdheten och böjligheten dock skall vara densamma överallt.
Från härdaren går bladet till sliparen. Det långt övervägande
antalet slipare är hemarbetare, som bo i Solingens omgivningar och längs
Wupper, vars ström driver hundratals och åter hundratals slipstenar. Men
man kan också hyra slipstenar i fabrikerna, och villkoren äro då i allt
väsentligt desamma som för härdaren.
Äntligen kommer stålbladet med allt tillbehör till »Reidern».
Ursprunget till denna benämning har jag ej kunnat få förklarat; huruvida
den kan ha någonting att göra med »bereit machen» lämnar jag
därhän. »Reidern» fogar samman, får pennknivarnas blad att »gå» på fjäd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
