Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Dahl: Landet under havet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LANDET UNDER IIAVET 231
det är aldrig så tarvligt, med en myndighet, som om det vore Moses, som
talade vid Horeb, och slutar oftast med ett överlägset och kraftigt
understruket: »Jag har talat». Det är så föga tidsenligt, att det på oss verkar
skrattretande.
Till och med gudstjänsten verkar i Holland gemytlig och hemtrevlig.
Tjänare gå och skjuta pallar under fötterna på herrarna, och damerna få
pallar med små glödpannor uti. Männen sitta med hattarna på huvudet,
och kvinnorna draga upp sina lustiga luktvattensdosor och langa med
en vänlig nick omkring dem åt dem, som ingen ha. Och torvrök från
glödkolen blandas med doft från luktdosorna och fyller templet med en
lika trevlig och egendomlig stämning som risgrynsgröt och lutfisk på en
svensk julafton.
Och del kan väl behövas, ty predikan är lång. Den delas på tre
halvtimmar, en till förberedelsen, en till utläggningen och en till
tillämpningen. Och mellan var och en av dessa delar sjunges en vers. Under
liden kan prästen gå bakom predikstolens förhänge och få sig en klunk
kaffe, som alltid står på torvglöd, eller en liten rök. Ty tobak är ej
förbjuden frukt i Hollands kyrkor. Och prästen behöver ej göra sig någon
brådska. Ty psalmversen drar duktigt ut på liden. Organisten spelar både
förspel, mellanspel och efterspel. Mellanspelet tar mest tid, ty det går av
stapeln mellan varje rad, så alt församlingen måste vara vaken för alt
hålla samman hela versens tankegång.
Men vakna är just, vad holländarna äro. Tänkande och förståndiga
ända till snusförnuft. Piggare åhörare kan en präst ej önska sig. De
kunna ofta återge den alnslånga predikan ord för ord, när de komma hem,
med de gammaldags ledsagande åtbörderna. Deras religiositet skiftar
mellan en puritansk och sträng kalvinism och en flack, modern rationalism.
I sina hem äro de i regeln anspråkslösa och sparsamma. Rika
köpmansfamiljer sitta i vardagslag i sitt rum åt gården och nöja sig med
små gluggar, halvmörker och tarvligt bohag. En glastäckt, tegellagd,
fyrkantig gårdsplats (binnenplaats) leder till rummet åt gatan. Det är
förmaket, ined sidenmöbler och tunga sidengardiner, som veckor och
månader i rad hållas nedrullade både för ljuset och utsikten åt gatan. På det
sättet utestänger grannlåten livet. Och det ser icke ut, som om vare sig
Geografien II. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
