- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : andra bandet /
228

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Dahl: Landet under havet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

228

över landet: alla rum äro i saknad av kamin, människorna buttra, och
frossan går hårt fram i vartenda hus.

I sovrummen finnas sällan eller aldrig kaminer, men äldre personer
kunna få värmeflaskor i sängen eller tennkrus med skruvproppar, så att
man kan ha dem kvar hos sig om natten utan att råka ut för att
proppen lossnar. Eller också får man sängen uppvärmd av en blänkande
gammal värmepanna av mässing, som är som ett våffeljärn med glöd uti
och som föres upp och ned i sängen, tills den värsta kylan givit med sig.

Nätta tjänsteflickor, vinter och sommar i kortärmade ljusa
bomullsklänningar, vila strumpor och träskor, sörja för både detta och hela den
bekanta holländska renligheten, både inomhus och utomhus, där de med
mässingsblanka sprutor och hinkar spola både fönster oc.h väggar och
skura gatstenarna, så att alla förbigående också vore frestade alt önska
sig träskor.

I de mindre holländska städerna kan denna utvärtes renlighet gå till
löjlighet. Husmodern är lika rädd om sitt stycke gata som om sina
gardiner. Den är ju också stundom stenlagd med färgade tegelstenar i
mönster. Hon tål inte ett halmstrå på sin gala, än mindre något värre. Och
skulle så tokigt hända, ropar hon på pigan, som måste ut och
ögonblickligen sopa bort osnyggheten. Därför ha alla anständiga hästar vanligen
två påsar med sig, när de trava genom dessa renliga städer, en med hö
uti framtill, under nosen — och en där hak under svansen. Till införsel
och utförsel.

Höjdpunkten uppnås i Broek, en stad, som holländarna själva skratta
åt. Staden har blivit ett slags utställning för turister, där trohjärtade
pilgrimer föras omkring och få beundra löjligheter och underliga påhitt, som
uppfunnits och anordnats enkom för deras räkning: små, små
mångfär-gade hus, fyllda av allehanda småkram, så att en vuxen människa
omöjligen skulle kunna bo där, små nätta trädgårdar med de näpnaste
kanaler och dito broar, dammar med små målade blecksvanor o. s. v. Häckar
utklippta i form av kyrkor, skepp, fåglar o. s. v. Hela staden är en
Nürnbergerask, som endast saknar lock. Man tål inte ens, att en häst
går genom staden; den måste taga omvägen utanför detta nipperskrin.

Detta marionettutseende, men i större skala, få alla Hollands städer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/2/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free