- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : andra bandet /
356

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N. Wille: Från Gånge-Rolfs land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

356

GEOGRAI-IEN

varje hus ser man en trädgård, oftast omgiven av höga vita murar, utmed
vilka spalierträden fästas. Vilka saftiga aprikoser får man inte här!

Landskapet blir så ljust i Normandie. Där bergen sticka fram,
bestå de av grå kalk eller vit krita; därför äro också landsvägarna
täckta av vitt damm. Husen äro vita både på landet och i städerna;
trädgårdsmurarna äro vita, och när äppel- och päronträden, som stå
överallt i rader mellan sädesfälten, blomma om våren, äro de vita och
ljusgröna färgerna de förhärskande.

Det linnes ännu stora skogar, i synnerhet i de inre delarna av
Normandie, där t. o. m. vildsvin och vargar kunna husera. Men på det
odlade låglandet växer mycket litet skog. Till följd härav måste man
vara mycket sparsam med bränslet, och man hugger de stora grenarna
av träden nedtill, så att det blott i toppen sitter kvar en klunga ordentliga
grenar. Sådana träd se i början ut som jättelika sopkvastar, men snart
skjuta grenstumparna längs stammen nya kvistar, och träden påminna
då om ett slags löjliga cypresser. I båda fallen skämma de landskapet.

Departementet Manche, som bildar den västligaste delen av
Normandie, löper i norr ut i halvön Cotentin. Geologiskt sett hör denna del
ihop med Bretagne, i det att här finnas gamla sedimentära avlagringar
och på sina ställen t. o. m. urberg. Längs ostkusten har man här
fortfarande ett vågformigt lågland, men längre västerut ser man mera
växlande landskap med härliga dalar, branta klippor och en växtlighet, som
på sina ställen visar en nästan subtropisk karaktär. Klimatet är
nämligen här synnerligen förmånligt, fullkomligt drivhusartat med varma
somrar, blida vintrar och jämn fuktighet. Medeltemperaturen i Cherbourg
är 11—11,5° C., och termometern sjönk under den ovanligt kalla vintern
1895 ej mer än en enda gång ned till — 9° C. Därför kan man här på
kalljord odla myrten, mimosor, araukarior, dracæna, kamelia, oliv,
kaliforniska jätteträd och nyzeeländsk hampa, ja t. o. m. dvärgpalmer. Man
kan finna hela husväggar täckta med slingrande fuchsior.

Just bland Cotentins klippor och skogar har den nordiska rasen hållit
sig särskilt ren. Det var styva nackar, vilkas frihetsbegär ofta bragte
dem i harnesk mot deras hertigar. Från Cotentin utgingo också
Tankreds-sönerna, som slogo araberna och upprättade det nordiska riket på Sicilien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/2/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free