Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Sidentillverkningen i Lyon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
374
GEOGRAI-IEN
verkningar. Ensamt inom de rena (oblandade) sidentygernas grupp låta
svängningarna sig tydligen påvisa. Taft i alla dess olika färgskiftningar
(till blusar, klänningsliv, kjolar o. s. v.) tillverkades år 1907 för 57 milj.,
men år 1908 endast för 25 7a niilj. francs. Omvänt tillverkades »satin»
år 1908 för 58 milj. francs, men 1907 blott för 38 milj.
Garnityrindu-strien stiger med 3, medan sammetstygerna sjunka med 6 milj. francs.
Utan hjälpen från Auteuil skulle 1908 ha blivit ett ännu sämre år
för Lyon, än det blev. Värdet av dess tillverkningar inom sidenindustrien
belöpte sig år 1908 till 40672 milj. francs mot den senaste tioårsperiodens
bästa avkastning år 1907, som gav 446 milj. Det sämsta året efter 1898,
då värdet var 399 milj., var 1904 med 379 milj. Medelvärdet under
tioårsperioden belöper sig till i runt tal 410 milj. francs om året.
Se där en torr, men trovärdig måttstock på Lyons bidrag till
kvinnans skönhet och hennes nöje.
1 Lyon framställas sidentyger till 500 francs metern och till 50
centi-mes metern. Vissa firmor, som med stor omsorg och konst återge gamla
mönster och kvalitéer, särskilt till möbeltyger — ett område, varpå Lyon
ännu i dag är oöverträffat — arbeta med verkstäder, vari det uteslutande
användes handvävar. De flesta firmor tillverka rätt och slätt massartiklar,
vilka framställas på maskiner.
Silket blandas i stor utsträckning med andra råämnen, i synnerhet
bomull, men även i en mängd tillverkningar med ull. Dessutom är
rå-silket i färgerierna föremål för en mycket vidlyftig behandling, som i
många fall har betydligt inflytande på dess utseende och verkan. Utom
färgen tillsättas kemiska ämnen, som tjäna till att antingen uppmjuka
råsilket eller göra det hårt och styvt, och tråden (garnet) badas ofta i
sockerlösningar. Följden blir en väsentlig viktförökning. Färgaren tar
emot 100 kg. råsilke av fabrikanten, men ger honom tillbaka 200 kg.;
detta förhållande passar ungefär till tyger av medelpriserna. Ju lägre
varans pris är, desto flera tillsatser har råsilket uppblandats med; omvänt
avtaga dessa uppåt och försvinna belt och hållet i tyger om 20—25 francs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
