Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Sommardagar i Granada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
416
GEOGRAI-IEN
träden stängsel och rosorna fält; här äro heliotroperna buskar och
pelargoniorna träd. Liljor ha här funnits och nejlikor med dem: nu återstår
endast sommarens glödande blomprakt, omkring vilken bin och trollsländor
surra. Palmer, cypresser, cedrar och de blanka magnoliorna avteckna sig
skarpt mot den solfyllda luften. Det moriska vattnet, som spelar, sorlar
och plaskar överallt, är idel skälvande ljus. Men det finns skugga och
marmorbänkar till vila inne under de välvda gångarna, vilkas tak är vinlöv,
varifrån tunga, bourgogneröda druvor välla fram och där blott höga
stockrosor med bleka blommor växa. Inne i bambusnåren vissla näktergalar,
över bassänger kvittra svalor, och mellan arabiska pelare kila gröna ödlor.
Inne bland återstoderna av moriskt gipsarbete, där, varest de breda
fönstren inrama Albaycin och Alhambras murar och torn, hänga gamla,
mögliga bilder av spanska konungar och drottningar, främst Ferdinand
och Isabella, som skänkte detta av himlen välsignade ställe till en av sina
gunstlingar.
Det var, när Boabdil hade gjort knäfall för dessa Kastiliens furstar
och när ban hade ridit tvärs över la Vega, som han på en liten kulle vid
Sierra Nevadas fot vände sin häst för att ännu en gång skåda ut över
allt det, som hade varit hans, ut över slätten, Granadas stad, Alhambras
torn och Generalifes av blommor inramade slott.
Då han såg allt detta ligga bakom sig, grät han.
Kullen fick från denna dag namnet el nltimo sospiro del re möre (den
moriske konungens sista suck). Och alla, som sedan dess lämnat Granada,
ha, som han, känt avskedet bittert och vetat, att saknaden’ skulle bli stor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
