Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ove C. L. Vangensten: Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ITALIliN
447
Överallt i Italien märker man, huru starkt folket vuxit samman med
landet och med ärvd sed. Men ingenstädes faller detta mera i ögonen än
i Umbrien, ingenstädes ha de andliga rörelserna gestaltat sig
egendomligare än här. Urinvånarna voro umbrer, ett italiskt folk, i
stamfränd-skap med latinarna, men de stodo tidigt i livlig förbindelse med sina
grannar, etruskerna.
Skola vi från Perugia till Assisi, taga vi en vagn för att bättre
kunna se landet, så mycket mera som vi vilja besöka en etruskisk
gravplats. Alldeles invid landsvägen finns en dörr, som leder in i
jordhögen. Vi gå utför en huggen trappa och komma in i tio små kamrar,
som äro uthuggna i den mjuka tuffstenen djupt under jorden. De äro
en trogen avbild av boningsrum från 200-talet f. Kr. I det mellersta
ligger släktens huvudman begraven. Här står allting på sin plats, som då
det anträffades. Sarkofager med bildstoder av de avlidna på locket,
krukor och vaser, polerade metallspeglar och alla slags husgeråd.
Under åkturen se vi landskapet nedifrån dalen: »Tänk er en liten vit
stad, en lysande, glänsande stad, som avtecknar sig mot den blå himlen,
och runt omkring den idel grönskande dalar, och så långt man kan se
ingenting annat än böljande åsar, med en by på toppen av varje kulle. Alla
likna de varandra, men alla ha därjämte sina särdrag, och genom en
egendomlig synvilla tyckes varje särskild av dem vara den högst belägna
och den luftigaste av dem alla. För att komma från den ena staden till
den andra måste man stiga ned i de underbart fruktbara dalarna. Men
det är icke här som i andra länder, alt jordmånens bördighet och det
allmänna välståndet förvandlat den fordom livegne till ett själviskt och
njutningslystet djur, en varelse, som ej längre förmår lida och som ännu
icke har lärt sig tänka. I dessa dalar är bonden munter, frimodig,
troskyldig, fin, vänlig, vid gott lynne. Hans religiösa känsla är mycket varm,
och om sommarkvällarna, när skördevagnarna vända fullastade hem,
omväxla sångerna till madonnan, sjungna av de unga flickornas klara röster,
med sällsamma, liturgiskt ljudande hymner, som männen upprepa utan
att förstå.» (Sabalier).
Delta är Fiorettis land, och här har den uppstått, denna älskliga
samling av folksägner och legender om den helige Franciscus av Assisi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
