Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Strövtåg på Balkanhalvön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖVTÅG PÅ BALKANHALVÖN.
av
FRANZ von JESSEN.
i. till häst genom macedonien.
Det europeiska Turkiet (169,300 kv.-km. med år 1909 omkr. 6 milj.
invånare) indelas i förvaltningshänseende i vilajeterna (d. v. s.
departementen eller länen) Konstantinopel, Adrianopel, Saloniki, Monastir,
Ko-sovo, Skutari och Janina. De båda sistnämnda bilda den landsdel, som
vanligen kallas Albanien. Vilajeterna Konstantinopel och Adrianopel
sammanfattas stundom, men på senare åren dock allt mera sällan, under
namnet Trakien; vilajeterna Saloniki, Monastir och Kosovo utgöra tillsamman
Macedonien, medan dock Kosovo föres in under begreppet Gammal-Serbien.
Medan nu gränserna i förvaltningshänseende i denna del av det
turkiska riket lätt kunna bestämmas, bilda befolkningsförhållandena inom
samtliga län, men alldeles särskilt i Macedonien, ett virrvarr, som svårligen
låter sig utreda.
Det talas i Macedonien minst sex språk. Den borgerliga och militära
förvaltningens ämbetsmän samt ansenliga mindretal i de större städerna
ha turkiska till modersmål. I länet Kosovo (med huvudstaden Yskyb,
slaviskt: Skoplje) talar större delen av befolkningen serbiska, medan dock
söderut bulgariskan gör sig gällande. Den norra delen av länen Saloniki
och Monastir kan betraktas som långt övervägande bulgarisk, medan i
själva de båda städerna och i de sydligare delarna grekiskan råder. Spritt
över hela Macedonien, både i städerna och på landet, linnes ett icke ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
