Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Strövtåg på Balkanhalvön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
468 GEOGRAI-IEN
antal rumäner (ofta kallade: Ariifso-vallacker), samt en mängd judar, som
tala sitt eget språk, uppblandat med både turkiska, slaviska och
grekiska ord, men med en grundstomme av hebreiska, spanska och
portugisiska.
Överallt i östern spelar religionen en viktig roll vid befolkningens
indelande och är ofta mera bestämmande än härstamningen. Även på det
religiösa området är Macedonien starkt splittrat. De tre
huvudtrosbekännelserna äro: islam (mohammedanismen), den ortodoxa eller
grekiskt-katolska kristendomen samt judendomen; men dessutom räkna både den
romerskt-katolska kyrkan och protestantismen anhängare i flera av
städerna. Befolkningens stora flertal bekänner sig till den ortodoxa läran,
men lyder dock därför ej under samma kyrkostyrelse.
Man måste skilja på exarkatet och patriarkatet; det förstnämnda
omfattar de bulgariska kyrkorna och skolorna och styres av en av sultanen
utnämnd bulgarisk ärkebiskop (exark) i Konstantinopel; det senare
omfattar såväl de serbiska som de rumäniska och grekiska kyrkorna och
skolorna och styres av en av sultanen utnämnd grekisk ärkebiskop
(patriark) i Konstantinopel. Exarkatet har rättat sin gudstjänst efter
befolkningens språk; den hålles dels på bulgariska, dels på det gammalslaviska
kyrkospråket. I patriarkatets kyrkor användes däremot det grekiska
kyrkospråket, som serberna och rumänerna icke förstå.
Medan turkarna och judarna med avseende på såväl härstamning som
religion bilda skarpt begränsade delar av befolkningen, är detta icke fallet
med de andra inbyggargrupperna. Grekerna (hellenerna) ha upptagit en
del rumäner (kutsovallacker) i sitt religiösa samfund och göra alltjämt
försök att genom det grekiska patriarkatets kyrkor och skolor införa sin
odling bland dessa glest boende återstoder av en folkstam, som förut har
varit talrik och stark i Macedonien. Albaneserna äro splittrade i tre
trosbekännelser: 1) ortodoxa (de s. k. toskerna från Epirus), 2)
mohammeda-ner (de s. k. teskerna och gegerna, på franska guègues, från Albaniens
mellersta del) och 3) romersk-katoliker (de s. k. gegerna från Albaniens norra
del). Icke alla bulgarer höra i religiöst avseende till exarkatet; somliga
sluta sig till de serbiska skolorna och kyrkorna. Serberna delas efter
trosbekännelsen i tre huvudgrupper: ortodoxa, som utgöra det stora ilertalet>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
