Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Strövtåg på Balkanhalvön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
476
den råkalla natten, kännes här kvävande hett. Luften är tung av
offerljusens os, av den obehagliga lukten från deras talg, av dessa många
hundra löktuggande mäns och kvinnors andedräkt och av dunster från
tunga, smutsiga kläder och pälsar. Men det är ej värt att hoppas på att
kunna slinka ut och få en näsa frisk luft. Återvägen spärras av en tät
människomassa, som ständigt växer, och med denna tillväxt följer mera
löklukt och flera, beständigt liera osande talgljus, som sättas fast på en
jätteljushållare, vars metall är så nedsmord med talg, att den liknar ett
fruset, smutsgult vattenfall.
Psalmsången börjar, en växelkör, utan musikackompanjemang, av
bräkande, mässande mansröster. Församlingens deltagande inskränker
sig till, att den tid efter annan gör korstecknet för bröst och panna. Sången
är på gammalslaviska. Ingen av lekmännen, ej heller de, som sjunga,
förstå av innehållet andra ord än dem, som betyda: Gud, Herre, Kristus eller
den helige Ande.
o
Ater och ater vänder den föreställningen tillbaka till mig: du bevistar
en gudstjänst, sådan som den firades under de första kristna århundradena.
Kyrkan är undangömd på ett avsides, väl förvarat gömställe, som trons
fiender ej kunna nå. Utsirningen med bilder är rå, barnslig konst, sången
blott ett mummel av ramsor och formler. Vid ingången till helgedomen
köpas offergåvorna för skattens mvnt: ständigt samma lilla silverpenning,
blott med den skillnaden, att dess prägel nu är en halvmåne i stället för
bilden av en kejsare.
Och se, vilken menighet, som samlas kring korsets tecken! Ingen av
denna världens store, ingen av dem, som kyssa stoftet framför härskarens
fötter och fullgöra hans vilja, ingen av dem, som driva in skatt, värva
soldater och befalla i krig och fred. Nej, här samlas en menighet i
trasor och lumpor, en förnöjsam, fattig skara, som har kommit vandrande
långväga ifrån nattetid och genom fiendeland, driven av behovet att böja
knä för uppståndelsens under. Här, i denna undangömda kyrka, mötas
de andligen fattiga, de misshandlade och de svaga, som skola bli saliga,
därför att de enkelt, okonstlat och bergfast ha bevarat tron på Guds
rike. ..
Hammarslag ljuda mot en järnplåt. Den rörelse hos mängden, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
