Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N. Wille: Kaukasus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
534
GEOGRAI-IEN
Kaspiska havet för att därefter lyfta sig på gränsen mellan Transkaspien
och Persien under namnen Kurjanyn-Kary, Kurjan-Dag och Ivopet-Dag
(2,937 m. ö. h.), vilka bilda övergången till Afganistans högland.
Stora Kaukasus är ett kam- och kedjefjäll, bestående av en hel rad
något så när jämnlöpande bergskedjor, som åtskiljas av pass och
stundom förenas med tvärkedjor.
Själva huvudkedjan börjar höja sig vid Anapa, strax öster om
sundet vid Kertsj, och stiger snart till en höjd av 2—3,000 m. ö. b. På denna
sockel upptornar sig Elbrus med sin tvåkluvna topp; den ena toppen
uppnår 5,592 m., den andra 5,630 m. Från Elbrus löper så en hel rad
toppar österut, vilka alla uppnå inemot eller över 5,000 m., såsom
Kach-tan Tau, Dyck Tau, Sjkara, Adai-Chock och slutligen Kasbek, som
från en sockel om 1,772 m. reser sig kägelformigt till en höjd av 5,043
m. ö. b. Längre österut avtar efter hand bergens höjd, tills de alldeles
försvinna i den sandiga Absjeron-lialvön.
I den mellersta och högsta delen av Stora Kaukasus består huvudkedjan
av granit, syenit eller gnejs, som genom sina tandade och spetsiga former
ger prägel åt landskapet. Men genom dessa granitmassor ha så de
eldsprutande bergen med sina avrundade, kägelliknande toppar brutit sig
väg, och från dem ha väldiga lavamassor strömmat ut och täckt det
omgivande landet. Denna lava har en rödaktig färg, och vid Kasbek kan
man se lavamassorna i väldiga, lodräta väggar, som ha en
solfjäder-formig byggnad, i det att lavan under avsvalnandet har förklyftat sig som
basalt i väldiga pelare.
Dessa eldsprutande berg ha nu slocknat, men framåt Baku har man
ännu verksamma slamvulkaner; geologiskt talat är det dock icke så
länge sedan det väldiga Kasbek och förmodligen även de övriga
eldsprutande bergen i centralkedjan voro i verksamhet, ty man finner, att
lavamassorna här ha flutit fram över morängrus, som har smält in på
undersidan av den nu stelnade lavan. De ha alltså varit i verksamhet
efter istiden.
Sidokedjorna i Stora Kaukasus bestå av lagrade skiffer-arter och
kalk-stens-arter, vilka i allmänhet förtona i landskapet som trekantiga
pyramider. På själva huvudkedjans sydsida mellan Elbrus och Kasbek samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
