Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N. Wille: Kaukasus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kaukasus
563
värdigast är, att denna krigiska och vilda stam äger sagor, som i blidhet
och finhet kunna mäta sig med det bästa man känner från andra land.
En annan egendomlig folkstam äro de ridderliga chevsurerna. Det är
högresta, ståtliga karlar, vilka liksom forntidens riddare bära ringbrynjor
över kläderna, och ringbrynjorna gå också upp över huvudet, som täckes
av en flat platta, medan flikar hänga ned över ansiktet. De äro
beväpnade med den tveeggade kinschalen — svärdet — och över skuldrorna
hänger ett långt gevär insvept i djurskinn. Vid sadeln hänger en liten
sköld, som är tillverkad av järnringar, vilka hållas samman av läder,
och på insidan har ett enda handtag. Dessa sköldar använda de med
mycken färdighet under sina envig.
Chevsurerna anse själva, att de härstamma från korsfararna, och de
ha också ett slags kristendom, som yttrar sig bland annat därigenom, att
de anbringa ett kors på sina vapen och även på sina kläder, särskilt där,
varest en kula har gått genom dem. De dygder, som de sätta högst, äro
fäktning och vältalighet, och de öva sina söner i båda delarna ända från
ungdomen. På kvällen, när de gamla samlas i stugan, måste sönerna träda
fram och hålla tal; likaså måste de slåss med en käpp och en vidjesköld.
I Tiflis finnes också ett så kallat historiskt museum, som
huvudsakligen beslår av tavlor, vilka förhärliga ryssarnas erövring av Kaukasus.
Där ser man bl. a., huru Kaukasus’ store frihetshjälte Schamyl den 25
aug. 1859 överlämnar sitt svärd åt furst Barjatinski, sedan han i 25 år
med enastående tapperhet och fältherreförmåga har försvarat sitt
fädernesland mot de mångdubbelt större ryska härarna och segrat i otaliga strider
— men det ser man icke avbildat.
Från Tiflis till Baku går järnvägen genom ett enformigt och delvis
ganska ödsligt landskap. Under större delen av vägen, till Jelisavetopol
har man till höger utlöparna av Antikaukasus eller det armeniska
höglandet. Detta bildar en högslätt med en medelhöjd av 2,000 m. ö. h.
och genomskäres av ett virrvarr av dalar och fjällryggar. Det högsta
é
berget är Stora Ararat (5,211 m. ö. h.), en väldig vulkankägla, varifrån i
forna tider lavaströmmar ha vältrat ut över bela området och genom sin
förvittring efterlämnat en mycket fruktbar jord.
Längre fram, på östra sidan av Jelisavetopol, svänger järnvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
