Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz von Jessen: Stads- och bondeliv i Mandschuriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 GEOGRAFIEN’
idel saknad och längtan, natten het och tung av feberångest och hemska
drömmar. Aldrig ro och aldrig vila. Beständigt dessa krälande och
surrande insektsvärmar att slåss med, beständigt också hästtramp,
hornsignaler, officerares rop, soldaters och kinesers gräl, larmande på gården
och inne i husen. Och över allt delta elände, över den usla, förpestade
fansan och över de smutsiga och trasiga människorna faller oupphörligt
från en grå, låg, tröstlös himmel det strida, ljumma regnet. . . .
Långsamt släpar sig sommaren framåt. Hösten jagar skyarna från
himlen, och solen skiner klart över de dignande fälten, som vänta på
skördefolket. Men knappt
har kaoliangen förts
under tak, förrän
almanackan torrt och säkert
anmäler frost.
Och vintern tar sin
början.
Genom de söndriga
pappersrutorna i vår
fan-sas fönster och genom
den sneda dörrens
sprickor och rämnor viner en
iskall vind. Över
kängans trasiga mattor och det ojämna lergolvet krälar natt och dag en härskara
av stora, bruna insekter, som lämna efter sig en avskyvärd stank
överallt där de ha varit, på kläder, bland tältsängens filtar och bland
matvarorna. Mitt på dagen, när solen värmer, Sänker sig en tät svärm av
lata, levnadströtta flugor ned från det svarta taket och klibbar sig fast
vid allt ätbart samt människornas ansikte och händer. Gården är täckt
av hästgödsel, vari flockar av svarta svin rota. Fälten i dalsänkan äro
nakna som österns jämrande tiggare. Från bergens låga snårskog ryka
vissna blad omkring för den tjutande stormen. Kokhusens eld flammar
vilt, och i sönderslitna flingor virvlar röken till väders. Hästarna, vilka
liksom med ens blivit ludna och lurviga, stampa ilsket i den hårda mar-
;
Fig. 25. Landsväg i Mandschuriet under regntiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
