Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Redaktionen: Kinesiskt te, dess huvudort och vandringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINESISKT TE, DESS HUVUDORT
OCH VANDRINGAR,
AV
REDAKTIONEN.
En kopp äkta kinesiskt te!
Dyka icke halvförgätna minnen upp i medvetandet? Berättelser
om långfärder till den yttersta östern, om sjömän och örlogsmatroser, som
drucko sig till ett fint och övermåttan behagligt rus på denna »det
himmelska rikets» nektar . . . De roliga verserna om teet i »Kärlekens komedi»
av Ibsen träda åter fram:
Fru Stråman: Ja, man har te av inånga kvaliteter;
Anna: De gröna skott om våren allra först —
Svanhild: De få blott släcka solens döttrars törst.
En ung dam: Man skildrar det berusande som eter —
En annan: Som lotus doftande och sött som mandeln.
Guldstad: I)et förekommer aldrig liär i handeln.
Och Falk-s slutreplik: Men vi få oftast bara liöst-te, vilket
mot vår-te är som hampan är mot silket,
en efterskörd . . .
Guldstad: Ja, svartbrun Souchong, det går mest i handeln.
Vi finna här del vanliga misstaget, alt det svarta teet egentligen är
av sämre beskaffenhet än det gröna, i det att det svarta teet antages vara
en senare skörd än del gröna. En annan uppfattning, som också är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
