Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Redaktionen: Kinesiskt te, dess huvudort och vandringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
i stora ringlar. Kvinnor och unga flickor buro sitt rika svarta hår
omsorgsfullt kammat och prytt med friska blommor. Här såg jag för första
gången verkligt vackra, smärta kinesiskor. De voro solbrända och bruna,
ej pudrade och målade som deras systrar i städerna. Benen och de bara
underarmarna voro fasta och välbildade. Två och två trippade de
omkring, med bambukäppar på axlarna — på dem voro korgarna uppträdda,
som de buro på ryggen. Mötte de mig, slogo de förläget ned ögonen och
vände sig till hälften bort, blyga och leende.
I sitt arbete läto de emellertid ej störa sig. Flitigt ströko de bladen
av grenarna med sina nätta små händer och kastade dem i korgarna.
Hundratals unga flickor, ja till och med barn på 5—6 år voro ute och
skördade. Det var verkligen också all anledning att skynda på. Under
loppen av en vecka måste de vara färdiga med alltsamman. Den första
skörden är ju, som redan nämnt, den bästa och värdefullaste. Bladen
äro i slutet av april och början av maj köttigare och mera krvddlikt
doftande, än de bli senare, och de bära en fin vit hårbeklädnad. Det är
säkerligen denna egendomlighet, som har förmått européerna att kalla
tebuskens första avkastning blom-te, vilket är oegentligl.
Teskörden kan bedrivas blott i solskensväder, varför det ej var
underligt, att de hade så bråttom. Anda från den första gryningen hade de
varit i farten. Då middagen kom, unnade de sig knappt tid att förtära
sitt ris och sina grönsaker; sedan bar del i väg igen. De arbetade, så
alt händerna blevo blodiga, och tittade stundom ängsligt upp för att se
efter, om några moln voro i antågande. En enda skur är nog för att
förstöra hela skörden.
Så fort en korg var i det närmaste fylld med de glänsande, köttiga
bladen, hoppade en flicka upp och trampade dem tätt, tält ihop med sina
nakna fötter, och när den slutligen ej kunde rymma mer, träddes den på
en bambukäpp och svängdes upp på axeln, och så bar det i väg i rask
fart hem till gården.
Där hemma äro män och kvinnor sysselsatta med all bereda tebladen,
och i kvällningen, när mörkret faller på, skynda alla sig hem för att
torka bladen till midnatt. Ett par timmars sömn får vara nog, så springa
de unga flickorna åter ut på fälten, och ell nvll dagsverke begynner. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
