Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz von Jessen: Det moderna Siam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
140
GEOGRAFIEN’
hans förfäder under århundradenas långa rad ha inrättat sig. Hans milda
och fördragsamma religion skänker honom ingen eggelse till handling,
utan ger tvärtom stöd åt hans medfödda och av de klimatiska och övriga
naturförhållandena ytterligare närda undergivenhet. Därför är siamesen
icke heller köpman. Som handelsplats för de rika siamesiska alstren (ris,
teakträ och annat virke, fernissa, hudar, kryddor m. m.) bör Bangkok
egentligen anses som en kinesisk stad. Österns oförlikneliga, över alla
andra folkslag — vita, bruna och svarta — triumferande handelsgeni,
John Chinaman, har för länge sedan erövrat den siamesiska utförseln och
ombesörjer tillika en högst betydlig del av införseln. Det (inns i Bangkok
kinesiska firmor, vilkas årliga omsättning uppgår till miljoner, vilkas
förbindelser sträcka sig långt ut över Asien, Europa och Amerika, och vilkas
innehavare i egen automobil köra i kapp med kungen på Bangkoks
promenader, äga villor i stadens omgivningar oeh segla med motorbåt ut till
sina lossande och lastande ångare på Menam. Men det finnes i Bangkok
knappt ett enda rent siamesiskt handelshus av blott medelmåttig betydenhet.
Det är med kineserna, som de stora tyska, engelska och danska
firmorna tävla. De europeiska och kinesiska köpmännen kunna hålla sig
uppe bredvid varandra, men det är ej längre möjligt för den vita parten
att uttränga den gula eller göra den överflödig. Siamesen ser på
kapplöpningen. Ar han förmögen, insätter han sina kapital i något av de
utländska företagen. Är han däremot blott en ur den stora, myllrande
hopen, som lever ur hand och i mun, då nöjer han sig med alt sälja
sin jordlapps alster till främlingarna, eller han tar tjänst hos dem som
skogsarbetare, som elefantvaktare eller vad annat de nu kunna använda
honom till, som ej är för besvärligt. På hårt arbete inlåter han sig under
inga omständigheter; så fattig tyckes ingen siames vara, att ban behöver
träla för födan.
På detta område är del åter den flitige och ihärdige kinesen, som
tager vid. Från tidigt på morgonen, till det blir mörkt, släpar
kinesarbetaren rissäckar och kolkorgar från ångarnas lastpråmar, lossar och
lastar, handskas med lårar och balar, trälar i sågverk och riskvarnar,
sorterar skinn, drager ett lass siameser i riksha, i skarp trav, bär på
skuldrorna bördor, som skulle få en europé att digna och som en siames
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
